Det har hänt vid ett flertal tillfällen att männikor i min närhet t.ex. vänner, kollegor eller bekanta i något sammanhang slängt ur sig:

”…man ser ju att du har lätt för dig att lägga på dig muskler, själv har jag…”

Vänta nu… tänker jag varje gång. Vad hörde jag precis? (Jag säger dock ofta ingenting utan låter det passera)

”…man ser ju att du har lätt för dig att lägga på dig muskler…”

Skall inte påstå att detta hänt ofta men det har definitivt hänt för många gånger genom åren för att bara råka vara enstaka ogenomtänkta yttringar från enstaka individer. Sannolikt finns en bredare generell okunskap om hur högt priset för muskelmassa faktiskt är, och i synnerhet bland majoriteten som finns utanför ”fitnessvärlden”. Detta trots att de ofta motionerar, tränar eller på något sätt idrottar själva.

För dessa uttalanden behöver absolut inte komma från soffliggande, otränade individer som åtminstone för hälsans skull kanske borde göra ett ryck, snarare tvärt om. De sysslar redan ofta med löpning, cykling, längdskidåking eller någon annan konditionsbaserad idrott och tränar hårt inför allt ifrån Vasaloppet, Lidingöloppet till Vätternrundan osv.

Vi som lägger ner alla dessa timmar på gymmet, mäter och väger våra matportioner varje dag och är måna om tillräcklig sömn per dygn. Vi som har slutat med att driva planlöst runt på gymmet utan sätter ihop våra kost- och träningsprogram, planerar våra träningsperioder och tränar metodiskt, vi får kanske ödjukt konstatera att långt ifrån alla i vår närhet förstår hur högt kilopriset på ren muskelmassa faktiskt är. I synnerhet om den skall vara visuellt påtaglig genom samtidiga låga kroppsfettsnivåer.

För den oinvigde är det sannolikt svårt att faktiskt inse och förstå vad ”bara ynka” +1 kg ren muskelmassa på en mänsklig kropp kostar. Och då tänker jag på betalningen som skall ske i följande valuta:

• Vilja – uppvisa och utveckla din mental styka
• Engagemang – avsätta tid och energi
• Envishet – våga utmana sig själv, kliv utanför din egen bekvämlighetszon
• Vardaglig disciplin – också träna den där dagen då du helst velat åka hem, lägga dig i soffan och slå på TV:n
• Vardaglig planering – inte lämna ditt matintag till slumpen utan alltid ligga steget före
• Fysisk smärta – tvinga dig att fortsätta fast det gör ont, för varje set motivera dig mentalt att välkomna smärtan
• Prioritering – våga avstå och tacka nej till saker för att lägga tiden och energin på det som ger dig något
• Tålamod – fortsätta fast du inte fått resultatet du ville ha och efter det fortsätta igen… och efter det fortsätta igen… osv
• Listan kan göras lång…

Vi pratar alltså om ett slutresultat på +1 kg ren muskelmassa alltså utan ett eventuellt bulkfettsmassa på 5 kg. Har man som mål att dubbla det, lägga på sig +2 kg ren muskelmassa, vilket inte är ett orealistiskt mål på t.ex. år, så krävs det åtminstone på papperet dubbelt så stor insats.

Ett annat och klassiskt exempel på oförståelsen kring priset för kvalitativ muskelmassa är den klassiska Arnold-anektdoten. Jag är övertygad om att vi är många som någongång hört någon (ursäkta tjejer men denna någon är ofta en tjej även om jag vet att det definitivt finns tjejer som träningsmässigt skulle köra åttor kring mig) argumentera för att använda lättare vikter och ”inte så tungt” då man ”inte vill gå omkring och se ut som Arnold”. Känns den igen? Det är som att allt bruk av hantar över 3 kg skulle medföra en överhängade risk att lägga på sig kilovis med (groteska) muskler helt oavsiktligt…

Själv har jag inte som mål att se ut som Arnold men jag vet att jag kan träna i princip hur hårt jag vill men fortfarande inte ha något att oroa mig för. Alla skall veta, inklusive de som fått uppfattningen att jag har lätt att lägga på mig muskler, att det klassiska svaret Arnold gav till alla de som tog av stånd från hans uppenbarelse och sa sig inte vilja se ut som honom,

”Don’t worry, you never will”

det svaret hade han även gett mig. Och då gör jag ändå allt för att upprätthålla mängden muskelmassa jag samlat på mig över åren och möjligen lägga till något kg till på rätt ställen utan en massa onödigt fett. Där någontstans börjar vi närma oss en målande beskrivning som förhoppningsvis kan börja ge en rättvis bild av hur ”lätt” det är att bygga muskler!

Var ödmjuk och ha förståelse för delar av omvärldens oförståelse och okunskap. Men vet också med dig att det trots allt finns gelikar på gymmen, i boxarna och på träningsanläggningarna runt om i landet som förstår.  När dessa individer ser dig vet de hur mycket du slitit, kämpat och ”betalat” för att faktiskt komma dit du kommit. Jag är en av dessa individer, vi ses i på gymmet!

/Robert