Inspired by Dave / Utanför träningen

Träningsmotivation, livsinspiration och min jakt på framgångar i Men’s Physique

David
Martini Calmen

”Work hard, be humble” – En filosofi genom livet

Utanför träningen 6 Jun 2017

Tröjan med just texten ”Work hard be humble” fick jag faktiskt av min dotter Nova. Det värmde extra mycket att den kom från henne då det utan tvekan är ett mindset tillika egenskap som jag gärna förmedlar vidare till henne. Ödmjukhet har kommit att bli ett av mina ledord i livet.

Jag gjorde ett inlägg för en tid sedan med rubriken, ”Talang har inte en chans mot hårt arbete”. Här riktade jag fokus på det hårda arbete som ligger bakom många framgångar. Och på något sätt är det en befrielse att nå ett mål med vetskapen om att man har slitit för att nå dit, det ligger en viss känsla av genuin stolthet i det.

Ödmjukhet för mig handlar mycket om att ha ett öppet sinne och bibehålla detta i alla tänkbara situationer. Ödmjukhet för mig är också att utgå från att ingen egentligen vill mig illa, och att oväntade beteenden som ibland kan verka tveksamma allt som ofta har en orsak varför dessa uppkommer.

Jag tänker ofta på hur jag bemöter andra och vad dessa ”andra” kommer att ta med sig från vårt möte… Kan du låta personen du interagerar/samtalar med få vandra iväg med en positiv känsla, varför inte sträva efter att det också ska bli så?

I dessa möten finns det mycket utveckling att hämta.

/DMC

Tröjan med just texten ”Work hard be humble” fick jag faktiskt av min dotter Nova. Det värmde extra mycket att den kom från henne då det utan tvekan är ett mindset tillika egenskap som jag gärna förmedlar vidare till henne. Ödmjukhet har kommit att bli ett av mina ledord i livet.

Jag gjorde ett inlägg för en tid sedan med rubriken, ”Talang har inte en chans mot hårt arbete”. Här riktade jag fokus på det hårda arbete som ligger bakom många framgångar. Och på något sätt är det en befrielse att nå ett mål med vetskapen om att man har slitit för att nå dit, det ligger en viss känsla av genuin stolthet i det.

Ödmjukhet för mig handlar mycket om att ha ett öppet sinne och bibehålla detta i alla tänkbara situationer. Ödmjukhet för mig är också att utgå från att ingen egentligen vill mig illa, och att oväntade beteenden som ibland kan verka tveksamma allt som ofta har en orsak varför dessa uppkommer.

Jag tänker ofta på hur jag bemöter andra och vad dessa ”andra” kommer att ta med sig från vårt möte… Kan du låta personen du interagerar/samtalar med få vandra iväg med en positiv känsla, varför inte sträva efter att det också ska bli så?

I dessa möten finns det mycket utveckling att hämta.

/DMC

Fitness For Men och ”David har ordet” tar farväl…

Utanför träningen 23 Maj 2017

Strax efter att jag skickat in min text till tidningen kom det till min vetskap att det var den sista av sitt slag.

Det var med full förståelse ett något dystert budskap som jag fick ta del av när man förklarade att det nummer som är i butik nu blir det sista pga av vikande upplaga. Detta sker alltså efter 4,5 år och 45 nummer där jag det senaste året fått äran och möjligheten att utgöra en del i den fantastiska tidningen.

Tack till alla Er som på något sätt stöttat Fitness For Men och tack till alla Er som peppat och uppmuntrat mig kring det jag gjort för -och i tidningen.

IMG_20170520_093807_564

Det har sannerligen varit ett förtroendeingivande uppdrag att få ha ”David har ordet” där jag hoppas att jag kunnat nå ut och på något sätt inspirerat och motiverat några av er. Olof, du är den person som jag haft närmast kontakt med och du är också den person som var anledning till att David har ordet skapades. Tack!

Hur det än är kommer fitnessformen.se och min blogg leva vidare. Det ger mig ändå chansen att fortsatt leverera både inspiration och motivation genom detta forum.

Värt att lägga till är hur mina medförfattare i tidningen under en längre period, kanske utan deras vetskap, har agerat förebilder för mig. De jag syftar till är bl.a Niklas Wadman, Robert Kronberg och Martin Löwgren. Så ett stort tack även till Er.

Hur tråkigt detta än må vara med nedläggningen av tidningen och hur gärna jag än hade velat fortsätta författandet så måste jag välja att fokusera på det positiva som sker i min vardag. Jag går ständigt i tankar på hur jag ska utveckla det jag gör. Vad gäller mitt B-Strong Sweden och Team B-Strong så är det två personer som jag nu i veckan kommer presentera för er.

Det(!) ser jag väldigt mycket fram emot!

”Med en positiv mental attityd är chansen större att saker blir därefter”

/DMC

Strax efter att jag skickat in min text till tidningen kom det till min vetskap att det var den sista av sitt slag.

Det var med full förståelse ett något dystert budskap som jag fick ta del av när man förklarade att det nummer som är i butik nu blir det sista pga av vikande upplaga. Detta sker alltså efter 4,5 år och 45 nummer där jag det senaste året fått äran och möjligheten att utgöra en del i den fantastiska tidningen.

Tack till alla Er som på något sätt stöttat Fitness For Men och tack till alla Er som peppat och uppmuntrat mig kring det jag gjort för -och i tidningen.

IMG_20170520_093807_564

Det har sannerligen varit ett förtroendeingivande uppdrag att få ha ”David har ordet” där jag hoppas att jag kunnat nå ut och på något sätt inspirerat och motiverat några av er. Olof, du är den person som jag haft närmast kontakt med och du är också den person som var anledning till att David har ordet skapades. Tack!

Hur det än är kommer fitnessformen.se och min blogg leva vidare. Det ger mig ändå chansen att fortsatt leverera både inspiration och motivation genom detta forum.

Värt att lägga till är hur mina medförfattare i tidningen under en längre period, kanske utan deras vetskap, har agerat förebilder för mig. De jag syftar till är bl.a Niklas Wadman, Robert Kronberg och Martin Löwgren. Så ett stort tack även till Er.

Hur tråkigt detta än må vara med nedläggningen av tidningen och hur gärna jag än hade velat fortsätta författandet så måste jag välja att fokusera på det positiva som sker i min vardag. Jag går ständigt i tankar på hur jag ska utveckla det jag gör. Vad gäller mitt B-Strong Sweden och Team B-Strong så är det två personer som jag nu i veckan kommer presentera för er.

Det(!) ser jag väldigt mycket fram emot!

”Med en positiv mental attityd är chansen större att saker blir därefter”

/DMC

Passagerare i min egen bil… – Fortsättningen

Utanför träningen 6 Maj 2017

Idag (lördag) tyckte Theresia att jag skulle åka och träna på morgonen. Hon sa att hon hade planerat in saker resterande delen av dagen. Jag lydde hennes råd så jag skulle få till någon träning alls.

För att göra en lång historia kort så har både jag och Theresia gått och varit en hel del tankspridda de senaste dagarna syftat till en händelse som vi inte riktigt kan förstå. Men så är det ibland…och det kan också vara nyttigt att lära sig att dessa situationer uppstår och att man får acceptera dessa.

Theresia har väl noterat att jag varit något annorlunda/frånvarande trots att vi talat en hel del om det som hänt. Och här agerar min älskade sambo ofta på ett väldigt kärleksfullt och omtänksamt sätt…

Så… Jag kom alltså hem från gymmet och hon ville fortfarande inte berätta vart vi skulle åka. Vi satte oss i bilen, Theresia, Nova och jag. Vi åkte först för lämna vår lilla Blanca (våran hund) hos Theresias mamma i Tullinge.

_20170506_220325

Sedan bar det vidare av bort mot Salem och där förstod jag väl lite vart vi var på väg.

Theresia berättade att ”så, här dumpar vi dig”. Vi hade hamnat i Salem där min bästa vän Joel bor. Theresia förklarade vidare att hon sett att jag varit tankspridd, så hon han pratat med Joel dagen innan och bestämt med honom att jag skulle komma över. Detta medans hon och Nova passade på att umgås och gå på bio i Heroin City.

_20170506_122652

_20170506_214213

_20170506_214158

Väl hos Joel så är han en person som är förbannat bra att prata med. Han går in helt opartisk i diskussionerna, han lyssnar och ger sin syn på det vi talar om. Ofta bistår han med ett perspektiv som jag kan ha förbisett. Sedan så är det ju alltid lika fantastiskt och givande att sätta mig ner och spöa honom i ett par FIFA matcher ?

_20170506_213956

För mig är det väldigt värdefullt att kunna sätta mig ner med Joel, med PS4 handkontrollen i händerna och lägga fokus på tv:n och detta fängslande FIFA 17. En stund där jag kan koppla bort alla tankar och eventuella problem för en stund för att sedan komma tillbaka ”starkare”. Hoppas ni har era ställen som ni känner att ni kan ”vila” i för att hämta energi eller för att helt enkelt ”pausa” tillvaron för en stund.

Jag fick ju ockås tillfälle att lyssna på Joel lite då han passade på att gnälla lite över den självförvållande smärtan han åsamkar sig. Denna smärta som han utsätter sig för äger rum i en tatueringsstudio där han under ett par sessioner håller på att fylla ena armen med detta artisteri.

_20170506_214018

Så det är två personer jag vill tacka. Det är dels Joel som alltid ställer upp då jag känner att jag vill/behöver prata. Sedan är det såklart min fantastiska Theresia som utgör en obeskrivligt värdefull del i mitt liv. Tack för ditt sätt att visa mig kärlek och omtänke när jag behöver det som mest. Jag älskar dig! ❤️

/DMC

Idag (lördag) tyckte Theresia att jag skulle åka och träna på morgonen. Hon sa att hon hade planerat in saker resterande delen av dagen. Jag lydde hennes råd så jag skulle få till någon träning alls.

För att göra en lång historia kort så har både jag och Theresia gått och varit en hel del tankspridda de senaste dagarna syftat till en händelse som vi inte riktigt kan förstå. Men så är det ibland…och det kan också vara nyttigt att lära sig att dessa situationer uppstår och att man får acceptera dessa.

Theresia har väl noterat att jag varit något annorlunda/frånvarande trots att vi talat en hel del om det som hänt. Och här agerar min älskade sambo ofta på ett väldigt kärleksfullt och omtänksamt sätt…

Så… Jag kom alltså hem från gymmet och hon ville fortfarande inte berätta vart vi skulle åka. Vi satte oss i bilen, Theresia, Nova och jag. Vi åkte först för lämna vår lilla Blanca (våran hund) hos Theresias mamma i Tullinge.

_20170506_220325

Sedan bar det vidare av bort mot Salem och där förstod jag väl lite vart vi var på väg.

Theresia berättade att ”så, här dumpar vi dig”. Vi hade hamnat i Salem där min bästa vän Joel bor. Theresia förklarade vidare att hon sett att jag varit tankspridd, så hon han pratat med Joel dagen innan och bestämt med honom att jag skulle komma över. Detta medans hon och Nova passade på att umgås och gå på bio i Heroin City.

_20170506_122652

_20170506_214213

_20170506_214158

Väl hos Joel så är han en person som är förbannat bra att prata med. Han går in helt opartisk i diskussionerna, han lyssnar och ger sin syn på det vi talar om. Ofta bistår han med ett perspektiv som jag kan ha förbisett. Sedan så är det ju alltid lika fantastiskt och givande att sätta mig ner och spöa honom i ett par FIFA matcher ?

_20170506_213956

För mig är det väldigt värdefullt att kunna sätta mig ner med Joel, med PS4 handkontrollen i händerna och lägga fokus på tv:n och detta fängslande FIFA 17. En stund där jag kan koppla bort alla tankar och eventuella problem för en stund för att sedan komma tillbaka ”starkare”. Hoppas ni har era ställen som ni känner att ni kan ”vila” i för att hämta energi eller för att helt enkelt ”pausa” tillvaron för en stund.

Jag fick ju ockås tillfälle att lyssna på Joel lite då han passade på att gnälla lite över den självförvållande smärtan han åsamkar sig. Denna smärta som han utsätter sig för äger rum i en tatueringsstudio där han under ett par sessioner håller på att fylla ena armen med detta artisteri.

_20170506_214018

Så det är två personer jag vill tacka. Det är dels Joel som alltid ställer upp då jag känner att jag vill/behöver prata. Sedan är det såklart min fantastiska Theresia som utgör en obeskrivligt värdefull del i mitt liv. Tack för ditt sätt att visa mig kärlek och omtänke när jag behöver det som mest. Jag älskar dig! ❤️

/DMC

Förmågan att leverera budskap

Häromdagen genomförde jag ett axel och triceps pass på ett gym som jag helt klart har underskattat en hel del.

_20170502_194452

Actic i Årsta har både en fräsch lokal på två våningar samt god serviceinriktad personal. Just denna personliga kontakt, eller snarare möjlighet till kontakt (även om jag inte pratar allt för mycket med gymmens anställda) är viktigare än något annat på alla de gym jag tränar på. Jag har tränat på ”obemannade” gym, och det är helt enkelt inte samma sak…enligt mitt tycke.

Hur det än är med detta så hittar vi olika budskap på olika gym. Klart de vill sälja gymkort och att vi ska träna, men somliga har ett sätt som jag anser lämpar sig bättre.

_20170503_131441

Budskapet ovan från Actic Årsta är väl egentligen något som väldigt bra sammanfattar vad det egentligen handlar om. Inte bara texten på skylten i, utan också hur de anställda levererar detta budskap utan att ens säga det. En del av oss njuter mest av den faktiska stunden i gymmet, och andra njuter mer av det som kommer efter, nämligen att ha hälsan och känslan av att både fysiskt och mentalt vara på topp utanför gymmet.

Hoppas ni liksom jag kan se det positiva i sammanhanget och att det är eller kan bli till en livstil tillika synsätt för Er.

/DMC

Häromdagen genomförde jag ett axel och triceps pass på ett gym som jag helt klart har underskattat en hel del.

_20170502_194452

Actic i Årsta har både en fräsch lokal på två våningar samt god serviceinriktad personal. Just denna personliga kontakt, eller snarare möjlighet till kontakt (även om jag inte pratar allt för mycket med gymmens anställda) är viktigare än något annat på alla de gym jag tränar på. Jag har tränat på ”obemannade” gym, och det är helt enkelt inte samma sak…enligt mitt tycke.

Hur det än är med detta så hittar vi olika budskap på olika gym. Klart de vill sälja gymkort och att vi ska träna, men somliga har ett sätt som jag anser lämpar sig bättre.

_20170503_131441

Budskapet ovan från Actic Årsta är väl egentligen något som väldigt bra sammanfattar vad det egentligen handlar om. Inte bara texten på skylten i, utan också hur de anställda levererar detta budskap utan att ens säga det. En del av oss njuter mest av den faktiska stunden i gymmet, och andra njuter mer av det som kommer efter, nämligen att ha hälsan och känslan av att både fysiskt och mentalt vara på topp utanför gymmet.

Hoppas ni liksom jag kan se det positiva i sammanhanget och att det är eller kan bli till en livstil tillika synsätt för Er.

/DMC

Vart söker du återhämtning?

Utanför träningen 12 Apr 2017

I mitt heltidsyrke som pedagog/lärare ställs jag dagligen inför situationer där både analys och kartläggning är en del av vardagen. Jag har förmånen att få arbeta med barn i behov av särskilt stöd och har så gjort nu i ca 13 år. Erfarenheten jag fått med mig har gjort att jag känner ödmjukhet inför livet där tacksamhet väntar bakom varenda hörn.

Fortsättningsvis har jag i mitt yrke allt mer och mer kommit till insikt hur individuellt det kan vara med svårigheter i vardagen. Detta vill jag mena på att jag möter även hos de klienter som jag åtar mig. En sak som fascinerar mig, som jag också får se varje dag, är att vi alla har våra unika sätt att bemöta och hantera dessa svårigheter. Ett lämpligare ordval för svårigheter ser jag kan vara att istället se det som utmaningarna eller områden där vi har potential för utveckling. Lika unika som är som individer, lika unika är vi i vårt sätt att möta utmaningar.

Det vi alla ändå har gemensamt är att vi på ett eller annat sätt har ett behov av återhämtning. Inom mitt yrke pratar vi om en plats som man kan vila i, en plats att fylla på med energi. Detta kan te sig på väldigt olika sätt. En person som annars är aktiv kanske uppskattar att ligga i soffan en stund och lyssna på musik. En annan föredrar kanske att vara kreativ bakom kameran.

Jag har min stund för ”vila” när jag spelar tv-spel (det är 100% FIFA som gäller).

_20170412_211843

Även om det är en plats där jag kan vara ganska uppspelt och allmänt ”taggad”, är det också en plats där jag kan koppla bort allt annat. Just då är det bara jag och tv-spelet. Det är absolut en plats som är väldigt värdefull för mig. Så att vila behöver som i mitt första exempel, inte innebära att ligga ner och ta det lugnt. Vi är som sagt unika och detta behöver vi respektera.

Den inledande bilden högst upp i detta inlägg är för mig en liten favorit-hörna på ett hotell i Norrköping. Jag finner lugn bara av att titta på denna hörna.

Så tänk på att ta ett kliv tillbaka ibland till den där platsen där Du finner vila. Det kommer komma tillbaka till dig senare på ett mycket positivt sätt om du ger dig själv detta. Att växa fysiskt under vila i all ära, men inget är viktigare än att låta oss växa mentalt.

/DMC

I mitt heltidsyrke som pedagog/lärare ställs jag dagligen inför situationer där både analys och kartläggning är en del av vardagen. Jag har förmånen att få arbeta med barn i behov av särskilt stöd och har så gjort nu i ca 13 år. Erfarenheten jag fått med mig har gjort att jag känner ödmjukhet inför livet där tacksamhet väntar bakom varenda hörn.

Fortsättningsvis har jag i mitt yrke allt mer och mer kommit till insikt hur individuellt det kan vara med svårigheter i vardagen. Detta vill jag mena på att jag möter även hos de klienter som jag åtar mig. En sak som fascinerar mig, som jag också får se varje dag, är att vi alla har våra unika sätt att bemöta och hantera dessa svårigheter. Ett lämpligare ordval för svårigheter ser jag kan vara att istället se det som utmaningarna eller områden där vi har potential för utveckling. Lika unika som är som individer, lika unika är vi i vårt sätt att möta utmaningar.

Det vi alla ändå har gemensamt är att vi på ett eller annat sätt har ett behov av återhämtning. Inom mitt yrke pratar vi om en plats som man kan vila i, en plats att fylla på med energi. Detta kan te sig på väldigt olika sätt. En person som annars är aktiv kanske uppskattar att ligga i soffan en stund och lyssna på musik. En annan föredrar kanske att vara kreativ bakom kameran.

Jag har min stund för ”vila” när jag spelar tv-spel (det är 100% FIFA som gäller).

_20170412_211843

Även om det är en plats där jag kan vara ganska uppspelt och allmänt ”taggad”, är det också en plats där jag kan koppla bort allt annat. Just då är det bara jag och tv-spelet. Det är absolut en plats som är väldigt värdefull för mig. Så att vila behöver som i mitt första exempel, inte innebära att ligga ner och ta det lugnt. Vi är som sagt unika och detta behöver vi respektera.

Den inledande bilden högst upp i detta inlägg är för mig en liten favorit-hörna på ett hotell i Norrköping. Jag finner lugn bara av att titta på denna hörna.

Så tänk på att ta ett kliv tillbaka ibland till den där platsen där Du finner vila. Det kommer komma tillbaka till dig senare på ett mycket positivt sätt om du ger dig själv detta. Att växa fysiskt under vila i all ära, men inget är viktigare än att låta oss växa mentalt.

/DMC

Att välja område för fokus – Tänk mer långsiktigt

Utanför träningen 13 Feb 2017

I det som är just nu måste jag låta mig själv ha tålamod och våga tänka mer långsiktigt. Jag har nu inte tränat sedan i torsdags förra veckan och tänker att nästa träningsdag kommer att bli först på lördag.

Jag har valt att göra på detta sätt just för att jag långsiktigt ska finna vinning i att låta kroppen få vila under denna period. Som jag skrev i förra inlägget är smärtan i mina leder ett tecken på att kroppen inte är helt frisk och då heller inte redo för den belastning som jag både vill och behöver utsätta den för. Det kan vara svårt att fokusera på vila och återhämtning då träningen är en livsstil. Att ”plocka bort” detta, även om det bara är för en vecka känns det onekligen märkligt och lite jobbigt.

Ibland kan det helt enkelt vara så att vi behöver avstå från det vi älskar för att sedan kunna återgå och fortsätta skapa framgångar i det vi håller varmt om hjärtat. Vägen till framgång kommer förr eller senare, på ett eller annat sätt att kantas av motgångar. Just då gör vi klokt i att inte ha så bråttom. Skapa en känsla där det är ok att ta ett steg bakåt för att sedan kunna ta två framåt.

Sedan kvarstår ju det faktum att det för mig blir lite extra tid över till FIFA….

_20170213_203201

…och mys i soffan med min Theresia framför en bra film ?

/DMC

I det som är just nu måste jag låta mig själv ha tålamod och våga tänka mer långsiktigt. Jag har nu inte tränat sedan i torsdags förra veckan och tänker att nästa träningsdag kommer att bli först på lördag.

Jag har valt att göra på detta sätt just för att jag långsiktigt ska finna vinning i att låta kroppen få vila under denna period. Som jag skrev i förra inlägget är smärtan i mina leder ett tecken på att kroppen inte är helt frisk och då heller inte redo för den belastning som jag både vill och behöver utsätta den för. Det kan vara svårt att fokusera på vila och återhämtning då träningen är en livsstil. Att ”plocka bort” detta, även om det bara är för en vecka känns det onekligen märkligt och lite jobbigt.

Ibland kan det helt enkelt vara så att vi behöver avstå från det vi älskar för att sedan kunna återgå och fortsätta skapa framgångar i det vi håller varmt om hjärtat. Vägen till framgång kommer förr eller senare, på ett eller annat sätt att kantas av motgångar. Just då gör vi klokt i att inte ha så bråttom. Skapa en känsla där det är ok att ta ett steg bakåt för att sedan kunna ta två framåt.

Sedan kvarstår ju det faktum att det för mig blir lite extra tid över till FIFA….

_20170213_203201

…och mys i soffan med min Theresia framför en bra film ?

/DMC

Med anledning att blicka tillbaka…

Många talar om att man inte ska se bakåt. Tankarna kring detta kan vara av olika innebörd där jag bara skulle vilja frambringa den positiva effekten som jag gärna ser ska vara målet i detta. Jag blickar ofta tillbaka, främst av anledningen att finna en ökad mängd motivation och inspiration. Better Bodies Challenge och veckorna däromkring är ett av dessa tillfällen som jag gärna ser som motiverande att se tillbaka på.

IMG_20160306_160819

_20160913_205638

IMG_20160318_155007

Jag tror ni förstår att formen inför en tävling kanske är något som kan ligga i fokus flr min del. Men för dom som inte tävlar då? Dom som inte har ambitionen att slå sig in i en bransch som för många kan vara väldigt extrem? Detta anser jag är otroligt viktigt att ha förståelse inför och att göra skillnad på. Vi alla har olika uppsatta mål och således olika stunder och tillfällen i livet att blicka tillbaka till. När det för mig handlar om att blicka tillbaka till perioden kring Better Bodies Challenge kan det för en annan person handla om att blicka tillbaka till kanske en av de tuffaste perioderna i livet.

632@80

Kanske handlar det om övervikt eller kanske handlar det om en period då man var mentalt slutkörd. På samma sätt som jag blickar tillbaka med önskan och förhoppningar om att skapa samma eller mee framgång kan det vara motiverande att ha en period i livet som man gärna inte vill tillbaka till.

Jag brukar säga att ”har du inte den mentala hälsan kommer du med största sannolikhet inte kunna skapa framgång som du vill kopplat till den fysiska hälsan”. Varför jag menar att det kan vara på detta sätt är för att med ett mentalt sinnestillstånd som inte är där det ska vara medföljer ofta annan problematik. Något jag tänker på är sömnen som kan vara ett dilemma vid mental ohälsa. Och nu syftar jag inte bara till för lite sömn… Även för mycket sömn kommer att skapa en obalans som inte är gynnsam rent fysiskt. Detta kan visa sig vid t.ex depression då man kan hamna i en situation där man blir handlingsförlamad och väldigt inaktiv. Man förespråkar gärna 8 timmars sömn, men pratar också att man absolut bör ligga mellan 7-9 timmar. Gärna inte under, och gärna inte över detta. Mycket kopplas till hormonbalansen i kroppen som sätter igång en rad olika processer som inte främjar hälsan om man landar utanför detta spann.

Dit jag vill komma är, att det är ok att vara där du är. Det är ok att blicka tillbaka, oavsett vilken period det än må ha varit i livet. Men det jag också föreslår är, att det ska vara ett tillfälle som på ett eller annat sätt kan få dig att ta dig framåt och skapa progression för dig själv. Detta handlar om ett mindset där du behöver viljan att se och viljan att skapa framgång för dig själv.

Tänk framgång så är chansen större att det också blir därefter!

/DMC

Många talar om att man inte ska se bakåt. Tankarna kring detta kan vara av olika innebörd där jag bara skulle vilja frambringa den positiva effekten som jag gärna ser ska vara målet i detta. Jag blickar ofta tillbaka, främst av anledningen att finna en ökad mängd motivation och inspiration. Better Bodies Challenge och veckorna däromkring är ett av dessa tillfällen som jag gärna ser som motiverande att se tillbaka på.

IMG_20160306_160819

_20160913_205638

IMG_20160318_155007

Jag tror ni förstår att formen inför en tävling kanske är något som kan ligga i fokus flr min del. Men för dom som inte tävlar då? Dom som inte har ambitionen att slå sig in i en bransch som för många kan vara väldigt extrem? Detta anser jag är otroligt viktigt att ha förståelse inför och att göra skillnad på. Vi alla har olika uppsatta mål och således olika stunder och tillfällen i livet att blicka tillbaka till. När det för mig handlar om att blicka tillbaka till perioden kring Better Bodies Challenge kan det för en annan person handla om att blicka tillbaka till kanske en av de tuffaste perioderna i livet.

632@80

Kanske handlar det om övervikt eller kanske handlar det om en period då man var mentalt slutkörd. På samma sätt som jag blickar tillbaka med önskan och förhoppningar om att skapa samma eller mee framgång kan det vara motiverande att ha en period i livet som man gärna inte vill tillbaka till.

Jag brukar säga att ”har du inte den mentala hälsan kommer du med största sannolikhet inte kunna skapa framgång som du vill kopplat till den fysiska hälsan”. Varför jag menar att det kan vara på detta sätt är för att med ett mentalt sinnestillstånd som inte är där det ska vara medföljer ofta annan problematik. Något jag tänker på är sömnen som kan vara ett dilemma vid mental ohälsa. Och nu syftar jag inte bara till för lite sömn… Även för mycket sömn kommer att skapa en obalans som inte är gynnsam rent fysiskt. Detta kan visa sig vid t.ex depression då man kan hamna i en situation där man blir handlingsförlamad och väldigt inaktiv. Man förespråkar gärna 8 timmars sömn, men pratar också att man absolut bör ligga mellan 7-9 timmar. Gärna inte under, och gärna inte över detta. Mycket kopplas till hormonbalansen i kroppen som sätter igång en rad olika processer som inte främjar hälsan om man landar utanför detta spann.

Dit jag vill komma är, att det är ok att vara där du är. Det är ok att blicka tillbaka, oavsett vilken period det än må ha varit i livet. Men det jag också föreslår är, att det ska vara ett tillfälle som på ett eller annat sätt kan få dig att ta dig framåt och skapa progression för dig själv. Detta handlar om ett mindset där du behöver viljan att se och viljan att skapa framgång för dig själv.

Tänk framgång så är chansen större att det också blir därefter!

/DMC

Det som fascinerar mig mest är de saker jag förstår minst

Igår när jag scrollade igenom instagram blev jag påmind om något som i min värld rent ut sagt är något helt galet. Min gamle vän David Björk ska under lördagen genomföra något som för mig kanske är den mest otänkbara frivilliga utmaningarna av dom alla. På agendan för David denna lördag ligger nämligen en Ironman. Om inte mitt sifferminne sviker mig ska han alltså simma 3,86 kilometer, 180,2 kilometer cykel och så lägger vi till ett marathon på det, dvs lite drygt 42 klimeter löpning. Det är lika fascinerande som korkat tycker jag att ge sig in på något som detta ?

_20160819_222230

_20160819_222248
Bilderna är hämtade från Davids Instagram konto ➡ david8bjork

 

Om jag ska koppla min text till rubriken till detta inlägg så handlar det just om att se andra göra saker som ligger så otroligt långt ifrån ens egna tankar att genomföra. Att försöka ge sig in i andra tankegångar och försöka notera viljan att ta sig an en utmaning finner jag otroligt givande och lärorikt. Motivation är drivkraften i allt vi gör och tiden man lägger ner för att nå sitt mål är något som varje enskild individ värdesätter på sitt sätt. Jag antar att det är därför jag arbetar med det jag gör…

Barn i behov av särskilt stöd. Barn som innehar en enorm vilja att bli sedda och att få människor i deras omgivning att förstå dom. När det gäller autism och utvecklingsstörning visar min erfarenhet att de största svårigheterna ligger i att just kommunicera. Detta möter jag varje dag i mitt yrke som pedagog där jag vill skapa möjligheter för de barn/elever jag arbetar med att kommunicera utifrån deras förutsättningar och behov. Ibland är det lättare och ibland är det svårare. Det är just i det sistnämnda skedet när det är svårare, där utmaningen är som störst, där mår jag som bäst. Att försöka förstå vad det är denna fantastiska och unika individ försöker säga till mig och så småningom dessutom klura ut detta, det är en känsla jag gärna vill uppleva varje dag.

Vidare i mitt andra yrke som onlinecoach, personlig tränare och kostrådgivare ser jag en likhet i att försöka förstå vad klienten är ute efter. Målsättningen är att skapa en hållbar vardag där grunden till denna ligger i tankarna hos den enskilda individen. Förhoppningsvis kan jag med mitt inflytande hjälpa andra att ta sig i den riktning man önskar, oavsett vilket av mina yrken som det är fokus på för stunden…

_20160820_095106

Och till Dig David min vän, lycka till med denna underliga men ändå lika häftiga utmaning. Du imponerar i det du gör, verkligen! ?

/DMC

Igår när jag scrollade igenom instagram blev jag påmind om något som i min värld rent ut sagt är något helt galet. Min gamle vän David Björk ska under lördagen genomföra något som för mig kanske är den mest otänkbara frivilliga utmaningarna av dom alla. På agendan för David denna lördag ligger nämligen en Ironman. Om inte mitt sifferminne sviker mig ska han alltså simma 3,86 kilometer, 180,2 kilometer cykel och så lägger vi till ett marathon på det, dvs lite drygt 42 klimeter löpning. Det är lika fascinerande som korkat tycker jag att ge sig in på något som detta ?

_20160819_222230

_20160819_222248
Bilderna är hämtade från Davids Instagram konto ➡ david8bjork

 

Om jag ska koppla min text till rubriken till detta inlägg så handlar det just om att se andra göra saker som ligger så otroligt långt ifrån ens egna tankar att genomföra. Att försöka ge sig in i andra tankegångar och försöka notera viljan att ta sig an en utmaning finner jag otroligt givande och lärorikt. Motivation är drivkraften i allt vi gör och tiden man lägger ner för att nå sitt mål är något som varje enskild individ värdesätter på sitt sätt. Jag antar att det är därför jag arbetar med det jag gör…

Barn i behov av särskilt stöd. Barn som innehar en enorm vilja att bli sedda och att få människor i deras omgivning att förstå dom. När det gäller autism och utvecklingsstörning visar min erfarenhet att de största svårigheterna ligger i att just kommunicera. Detta möter jag varje dag i mitt yrke som pedagog där jag vill skapa möjligheter för de barn/elever jag arbetar med att kommunicera utifrån deras förutsättningar och behov. Ibland är det lättare och ibland är det svårare. Det är just i det sistnämnda skedet när det är svårare, där utmaningen är som störst, där mår jag som bäst. Att försöka förstå vad det är denna fantastiska och unika individ försöker säga till mig och så småningom dessutom klura ut detta, det är en känsla jag gärna vill uppleva varje dag.

Vidare i mitt andra yrke som onlinecoach, personlig tränare och kostrådgivare ser jag en likhet i att försöka förstå vad klienten är ute efter. Målsättningen är att skapa en hållbar vardag där grunden till denna ligger i tankarna hos den enskilda individen. Förhoppningsvis kan jag med mitt inflytande hjälpa andra att ta sig i den riktning man önskar, oavsett vilket av mina yrken som det är fokus på för stunden…

_20160820_095106

Och till Dig David min vän, lycka till med denna underliga men ändå lika häftiga utmaning. Du imponerar i det du gör, verkligen! ?

/DMC

Lite av ett första steg mot en av mina största drömmar just nu När en tanke blir till ett agerande med förhoppning om framgång .

Man brukar väl säga att ”Nu är bollen i rullning”? Min tolkning på detta är att man inlett något där en viss utgång/resultat är önskvärt.

Jag har ganska länge nu haft en dröm kopplat till träning, fitness…och hälsa överlag. En dröm om att tillföra mer motivation och glädje i vardagen och något man vill stå för oavsett vart man är i vardagen.

Ett första steg kan vara att skicka in en ansökan om ”ensamrätt” till detta ändamål. I mitt fall handlar det dels om ett namn men också om en logga som ska symbolisera och pryda det jag syftar till, det jag drömmer om.

_20160725_161615

Min önskan är att innan detta år är slut ska ni få möjlighet att bära detta bl.a under era träningspasset.

Jag har av flera anledningar inte känt att det har passat att ta tag i detta ”på riktigt” förrän nu. Så jag hoppas innerligt att det blir godkänt så jag så snart som möjligt kan få presentera och sprida nyheten i åtanke. Det kommer börja smått men med ett större mål i fokus. Ett steg i taget ?

/DMC

Man brukar väl säga att ”Nu är bollen i rullning”? Min tolkning på detta är att man inlett något där en viss utgång/resultat är önskvärt.

Jag har ganska länge nu haft en dröm kopplat till träning, fitness…och hälsa överlag. En dröm om att tillföra mer motivation och glädje i vardagen och något man vill stå för oavsett vart man är i vardagen.

Ett första steg kan vara att skicka in en ansökan om ”ensamrätt” till detta ändamål. I mitt fall handlar det dels om ett namn men också om en logga som ska symbolisera och pryda det jag syftar till, det jag drömmer om.

_20160725_161615

Min önskan är att innan detta år är slut ska ni få möjlighet att bära detta bl.a under era träningspasset.

Jag har av flera anledningar inte känt att det har passat att ta tag i detta ”på riktigt” förrän nu. Så jag hoppas innerligt att det blir godkänt så jag så snart som möjligt kan få presentera och sprida nyheten i åtanke. Det kommer börja smått men med ett större mål i fokus. Ett steg i taget ?

/DMC

Pokémon Go – Ord från en pedagog Och för den delen ord från andra personer med tankar kring detta genialiska spel.

Vi är nog alla bekanta med detta spel, ”Pokémon Go”, som tagit världen med storm. Ja faktiskt, världen!

Det är en hel del kritik som riktats mot spel i allmänhet som absolut delvis är befogad kritik. Spelandet hos barn och ungdomar är en del av orsaken till den stillasittande kulturen som kommit in i våra hem. I takt med att detta har ökat har även ohälsan ökat och bristen på rörelse gör sig påmind på olika sätt i familjer runt om i landet.

Just rörelse är ett dilemma där olika grupper av människor har olika lätt och svårt. Jag använder begreppet ”grupper människor” för att tydliggöra det faktum att vi alla är olika, eller jag kanske ska skriva unika. Det sistnämnda är ett mer rättvist ord anser jag.

Det finns grupper med individer i samhället som inte haft valet att skapa sig själv så goda förutsättningar som möjligt. Det finns individer som tvingas leva med svårigheter som de måste hantera livet igenom. Somliga får möjlighet till hjälp och kan hitta ett system som ändå gör vardagen fungerbar medan andra tyvärr inte hittar detta. Hur svårigheterna då kan utveckla sig, det vill jag inte ens ta upp här.

 

Alla unika på sitt sätt

Detta gäller både dig och mig, vi är alla unika. Däremot finns det en specifik grupp människor som ligger mig varmt om hjärtat som jag lite har som avsikt att fokusera på i detta inlägg. Det är människor som utgör en stor del av min vardag där jag i min yrkesroll som pedagog vill stötta och låta den där självständigheten infinna sig i de dagliga sysslor som är så självklara för många andra. Men för detta krävs motivation.

En person med asberger syndrom eller autism kan vara unik på så sätt att det är väldigt omotiverat att ta eller upprätthålla kontakt med andra människor, eller för den delen att vara bland människor över huvud taget. För bara ett par dagar sedan kunde vi läsa i expressen om Jakob. Han förklarade tanken på att gå ut och vara bland andra människor i en park som något väldigt skrämmande. Vidare lyder texten att dessa människor, som Jakob, är en grupp individer som glöms bort. De glöms av både samhället och av politikerna. Jakob förklarar att rädslan för att gå ut försvinner när han spelar Pokémon Go. Detta är motivation, motivation för honom.

Jag vågar lova er att Jakob inte är ensam om detta. Det är personer med dessa svårigheter som fått upp ögonen och hittat just motivation till att gå ut. Och inte bara gå ut…utan att dessutom interagera med andra människor kopplat till spelet. Ett interagerande som i vilket annat sammanhang som helst hade kunnat vara laddat med både rädsla och skräck. Det är lätt att sitta och kritisera spel som detta, hur det ”uppslukar” en persons tillvaro. Det är också lätt att kritisera människan utan att veta vad som försigår i hans eller hennes värld. Men snälla, glöm för all del inte bort vad det kan betyda för många, för hela familjer att se en familjemedlem äntligen socialisera sig. Ja…även om det är tack vare ett förbannat spel!

Rörelse är en annan aspekt. I och med detta spel är det många som kommer ut och rör på sig. Jag tycker det är väldigt tydligt att det finns både sociala och fysiska vinster att ta hänsyn till innan kritiken riktas åt detta håll.

Det har dock dykt upp tragiska fall om olyckor kopplat till spelet. Jag vill verkligen inte bortse från detta. Känner man sig osäker som förälder att låta sitt barn införskaffa Pokémon Go rekommenderar jag som en god vän sa i en intervju med 24Kalmar.se , nämligen att du som förälder engagerar dig och gör detta tillsammans med ditt barn.

_20160723_160719

Denna goda vän är Martin Harrysson Gustafsson som tillsammans med sin fru Josefina driver företagen och sidan Fitnessmat på Facebook.

 

Kung Över Livet

Detta är en organisation där jag först tog del av en reaktion som jag kanske inte hade väntat mig. Jag var väl för trångsynt för att förstå hur ett spel som detta kunde ha sådan genomslagskraft. Kung Över Livet som organisation tolkar jag vill uppmärksamma NPF-diagnoserna och vad detta kan betyda ett barn och andra närstående. På deras instagram sida (@kungoverlivet) samt Facebook sida belyser man väldigt fint det jag skriver.

_20160723_155206

_20160723_163237

Detta ovan är endast en bråkdel av alla positiva kommentator från föräldrar och andra familjemedlemmar)

Här fick jag också bekräftat vilken betydelse detta spel haft för barn och ungdomar och dess familjer. Det är här föräldrar som förklarar att deras barn på eget initiativ för första gången på väldigt länge tagit klivet utanför dörren, för att dom vill. Det går inte att undgå glädjen som infunnit sig hos dessa föräldrar och familjer. Det är inte alltid bara att säga till sitt barn att gå ut och leka, framförallt när det handlar om ett barn/ungdom som har ett funktionshinder. Det kan som sagt vara rädsla, skräck eller bristande motivation som ligger bakom det hela. Det är inte bortskämda eller icke uppfostrade barn det handlar om. Ha gärna detta i åtanke när du möter någon som kanske är inne i sitt Pokémon Go spel.

/DMC

Vi är nog alla bekanta med detta spel, ”Pokémon Go”, som tagit världen med storm. Ja faktiskt, världen!

Det är en hel del kritik som riktats mot spel i allmänhet som absolut delvis är befogad kritik. Spelandet hos barn och ungdomar är en del av orsaken till den stillasittande kulturen som kommit in i våra hem. I takt med att detta har ökat har även ohälsan ökat och bristen på rörelse gör sig påmind på olika sätt i familjer runt om i landet.

Just rörelse är ett dilemma där olika grupper av människor har olika lätt och svårt. Jag använder begreppet ”grupper människor” för att tydliggöra det faktum att vi alla är olika, eller jag kanske ska skriva unika. Det sistnämnda är ett mer rättvist ord anser jag.

Det finns grupper med individer i samhället som inte haft valet att skapa sig själv så goda förutsättningar som möjligt. Det finns individer som tvingas leva med svårigheter som de måste hantera livet igenom. Somliga får möjlighet till hjälp och kan hitta ett system som ändå gör vardagen fungerbar medan andra tyvärr inte hittar detta. Hur svårigheterna då kan utveckla sig, det vill jag inte ens ta upp här.

 

Alla unika på sitt sätt

Detta gäller både dig och mig, vi är alla unika. Däremot finns det en specifik grupp människor som ligger mig varmt om hjärtat som jag lite har som avsikt att fokusera på i detta inlägg. Det är människor som utgör en stor del av min vardag där jag i min yrkesroll som pedagog vill stötta och låta den där självständigheten infinna sig i de dagliga sysslor som är så självklara för många andra. Men för detta krävs motivation.

En person med asberger syndrom eller autism kan vara unik på så sätt att det är väldigt omotiverat att ta eller upprätthålla kontakt med andra människor, eller för den delen att vara bland människor över huvud taget. För bara ett par dagar sedan kunde vi läsa i expressen om Jakob. Han förklarade tanken på att gå ut och vara bland andra människor i en park som något väldigt skrämmande. Vidare lyder texten att dessa människor, som Jakob, är en grupp individer som glöms bort. De glöms av både samhället och av politikerna. Jakob förklarar att rädslan för att gå ut försvinner när han spelar Pokémon Go. Detta är motivation, motivation för honom.

Jag vågar lova er att Jakob inte är ensam om detta. Det är personer med dessa svårigheter som fått upp ögonen och hittat just motivation till att gå ut. Och inte bara gå ut…utan att dessutom interagera med andra människor kopplat till spelet. Ett interagerande som i vilket annat sammanhang som helst hade kunnat vara laddat med både rädsla och skräck. Det är lätt att sitta och kritisera spel som detta, hur det ”uppslukar” en persons tillvaro. Det är också lätt att kritisera människan utan att veta vad som försigår i hans eller hennes värld. Men snälla, glöm för all del inte bort vad det kan betyda för många, för hela familjer att se en familjemedlem äntligen socialisera sig. Ja…även om det är tack vare ett förbannat spel!

Rörelse är en annan aspekt. I och med detta spel är det många som kommer ut och rör på sig. Jag tycker det är väldigt tydligt att det finns både sociala och fysiska vinster att ta hänsyn till innan kritiken riktas åt detta håll.

Det har dock dykt upp tragiska fall om olyckor kopplat till spelet. Jag vill verkligen inte bortse från detta. Känner man sig osäker som förälder att låta sitt barn införskaffa Pokémon Go rekommenderar jag som en god vän sa i en intervju med 24Kalmar.se , nämligen att du som förälder engagerar dig och gör detta tillsammans med ditt barn.

_20160723_160719

Denna goda vän är Martin Harrysson Gustafsson som tillsammans med sin fru Josefina driver företagen och sidan Fitnessmat på Facebook.

 

Kung Över Livet

Detta är en organisation där jag först tog del av en reaktion som jag kanske inte hade väntat mig. Jag var väl för trångsynt för att förstå hur ett spel som detta kunde ha sådan genomslagskraft. Kung Över Livet som organisation tolkar jag vill uppmärksamma NPF-diagnoserna och vad detta kan betyda ett barn och andra närstående. På deras instagram sida (@kungoverlivet) samt Facebook sida belyser man väldigt fint det jag skriver.

_20160723_155206

_20160723_163237

Detta ovan är endast en bråkdel av alla positiva kommentator från föräldrar och andra familjemedlemmar)

Här fick jag också bekräftat vilken betydelse detta spel haft för barn och ungdomar och dess familjer. Det är här föräldrar som förklarar att deras barn på eget initiativ för första gången på väldigt länge tagit klivet utanför dörren, för att dom vill. Det går inte att undgå glädjen som infunnit sig hos dessa föräldrar och familjer. Det är inte alltid bara att säga till sitt barn att gå ut och leka, framförallt när det handlar om ett barn/ungdom som har ett funktionshinder. Det kan som sagt vara rädsla, skräck eller bristande motivation som ligger bakom det hela. Det är inte bortskämda eller icke uppfostrade barn det handlar om. Ha gärna detta i åtanke när du möter någon som kanske är inne i sitt Pokémon Go spel.

/DMC