Effektiv träning för alla åldrar
Åberg
Komma tillbaka och fortsätta
Det kommer perioder, en sådan som jag precis haft, då man tappar rytmen eller flytet. Alltså i tillvaron.
Ibland klagar vi på den grå vardagen, tristessen och att man bara trampar runt i ekorrhjulet. Så händer plötsligt något och balansen rubbas… Genast blir saker och ting tyngre, det som tidigare var roligt känns oinspirerande, tråkigt och t.o.m. som bortkastad tid.
När man har sådana perioder önskar åtminstone jag att man bara fick komma tillbaka in i ekorrhjulet. Kanske mer är en känsla än en verklig önskan men man vill helst få vardagen att flyta på, gärna med en lätt medvind i ryggen. Min träning har fått stå tillbaka en stund men nu är jag tillbaka!
Marklyft idag och sedan avslutade jag med biceps! Rikgit pump-träning! Tränar sällan bicepscurl eller andra isolationsövningar för armarna nu för tiden. Men det var kul!
Nu ses vi på gymmet igen!
Robert
Det kommer perioder, en sådan som jag precis haft, då man tappar rytmen eller flytet. Alltså i tillvaron.
Ibland klagar vi på den grå vardagen, tristessen och att man bara trampar runt i ekorrhjulet. Så händer plötsligt något och balansen rubbas… Genast blir saker och ting tyngre, det som tidigare var roligt känns oinspirerande, tråkigt och t.o.m. som bortkastad tid.
När man har sådana perioder önskar åtminstone jag att man bara fick komma tillbaka in i ekorrhjulet. Kanske mer är en känsla än en verklig önskan men man vill helst få vardagen att flyta på, gärna med en lätt medvind i ryggen. Min träning har fått stå tillbaka en stund men nu är jag tillbaka!
Marklyft idag och sedan avslutade jag med biceps! Rikgit pump-träning! Tränar sällan bicepscurl eller andra isolationsövningar för armarna nu för tiden. Men det var kul!
Nu ses vi på gymmet igen!
Robert
Återfå träningsglädjen
Tillbaka på gymmet efter exakt en veckas FULLSTÄNDIGT träningsuppehåll. Tog beslutet förra helgen att helt enkelt vila en hel vecka. Träningspassen på sistone har inte varit roliga, har saknat glädjen, gnistan och känt mig väldigt sliten. Vad är egentligen träningen om den inte känns kul, inspirerande och om den inte ger energi? Värt att fundera på.
Så efter en veckas träningsuppehåll och med stor frihet när det gäller mat och kost var jag tillbaka på gymmet idag. Kommande vecka blir fokus att genomföra träningspassen med måttlig intensitet och belastning. Ingen stress, ingen prestationsångest. Målet att helt enkelt återfå träningsglädje och energi!
Vi ses på gymmet!
Robert
Tillbaka på gymmet efter exakt en veckas FULLSTÄNDIGT träningsuppehåll. Tog beslutet förra helgen att helt enkelt vila en hel vecka. Träningspassen på sistone har inte varit roliga, har saknat glädjen, gnistan och känt mig väldigt sliten. Vad är egentligen träningen om den inte känns kul, inspirerande och om den inte ger energi? Värt att fundera på.
Så efter en veckas träningsuppehåll och med stor frihet när det gäller mat och kost var jag tillbaka på gymmet idag. Kommande vecka blir fokus att genomföra träningspassen med måttlig intensitet och belastning. Ingen stress, ingen prestationsångest. Målet att helt enkelt återfå träningsglädje och energi!
Vi ses på gymmet!
Robert
Proteintillskott är onödigt!
Proteinpulver
”Forskare: Så kan proteinpulver skada din kropp” Metro 27 okt 2014
”Proteinpulver” Råd & Rön 22 mar 2011
”Proteintillskott har mikroskopisk verkan” SvD 5 nov 2016
Experten: ”Proteinpulver – absolut inte nödvändigt” SvD 7 nov 2016
”Proteinpulver är onödiga” Aftonbladet 28 jun 2000
Nu är inte så fallet men vore jag paranoid skulle jag nästan kunna få känslan av att det anses mer ”politiskt korrekt” att inte använda sig av proteinpulver. Åtminstone utanför fitnesskretsar. Ibland är det som om det finns ett principiellt motstånd gentemot protein i pulverform. Vill man dra det till sin spets så kan man, möjligen felaktigt, få uppfattningen att vissa anser att proteinpulver börjar lukta doping… Det är absolut inte uttalat men jag tycker mig ibland förnimma en underton. Lyckligtvis tror jag att just det handlar om ren okunskap.
Jag är medveten om att några av länkarna inte längre är öppna för publik läsning men ni får tro mig när jag säger att temat är genomgående samma som i de övriga artiklarna.
Den röda tråden som löper genom den här typen av artiklar handlar om att förklara att s.k. proteintillskott är onödigt och inte ger någonting. Ofta avslutas de argumenterande resonemangen med ”en varierad kost räcker gott och väl”. Jag kan på sätt och vis förstå tanken. Människor bör först och främst fokusera på de stora penseldragen. Se till att få en kontinuitet i din träning, sluta dricka litervis med läsk, äta en hyfsat balanserad kost och undvik snabbmat från närmaste Drive-In osv. När den här typen av ”hygienfaktorer” är på plats kan du ta nästa steg och säkerställa ett väl avvägt proteinintag.
Men i sin iver att övertala oss ambitiösa gymbesökare, fitness-intresserade och våra gelikar att vägen till ett sundare liv, en bättre hälsa och en vältränad kropp inte börjar med en beställning av två hinkar proteinpulver utan snarare med ett beslut att ta tag i sin träning så tenderar kommunikationen att i vissa fall bli lite negativt vilseledande snarare än neutral och mer korrekt. I en av artiklarna ovan säger ”experten”:
”För de allra flesta som tränar, till och med på hög nivå, räcker det faktiskt att man har koll på vad man äter, vilka livsmedel som innehåller protein samt när och hur mycket man ska äta av det. Det är ytterst få som behöver ett tillskott av protein.”
I princip ett bra budskap men synar man det lite mer ingående så inser man att framför allt kopplingen mellan just mängden protein och s.k. tillskott av protein fallit bort. De flesta kan ställa sig bakom ovanstående vilket i praktiken kan tolkas som:
- Lär dig vilka livsmedel som kan tjäna som goda proteinkällor – inte speciellt kontroversiellt
- Lär dig när du bör äta protein – inga större överraskningar för de flesta, exempel på bra måltidsordning är inte svårt att hitta på nätet
- Lär dig hur mycket protein man skall äta – här finns det fortfarande väldigt olika uppfattningar och det är här kärnan till proteinpulvrets vara eller icke vara egentligen finns – för det handlar i praktiken mer om mängden protein än om formen av protein
På Livsmedelsverkets hemsida så står där att WHO rekommenderar 0,8 gram per kilo kroppsvikt för vuxna individer. För den som tränar ”mycket hårt” enligt Livsmedelsverket så kastar de in en brasklapp ”…det finns studier som tyder på att behovet bland elitidrottare kan vara så högt som 1,4-1,8 gram per kilo kroppsvikt.”
För många av oss som hållit oss ajour ett tag med kraftsport-, bodybuilding- och fitnessvärlden så känns 2 gram per kilo kroppsvikt som någon form av skall vi säga ”referensnivå”. Så länge jag kan minnas och säkerligen under flera decennier innan dess har denna möjligen ovetenskapliga ”regel” hjälpt många atleter att lägga på sig kvalitativ muskelmassa tillsammans med tung styrketräning. Man kan notera att Livsmedelsverket blygsamt nämner studier som indikerar att elitidrottare troligen behöver proteinmängder större än för gemeneman men fortfarande faktiskt under denna ”referensnivå”.
7 kg kyckling i veckan
Genom en kaloritabell och några enkla slag på en miniräknare kan jag räkna fram att mitt dagliga proteinbehov (2g/kg kroppsvikt) kräver att jag äter motsvarande ca 1 kg kycklingfiléer per dag. I princip fullt möjligt men i praktiken väldigt tråkigt och framför allt väldigt opraktiskt. Det blir 7 kg kycklingfiléer i veckan att handla, bära hem, tillaga, kyla, värma osv.
Proteinpulver medför en frihet och flexibilitet som möjliggör att jag kan hålla det proteinintag som jag faktiskt har behov av för att kunna bygga och bibehålla muskelmassa utan att behöva lägga mycket tid och energi på det.
Man kan naturligtvis argumentera för att kyckling, kalkon, magert kött osv. är bättre proteinkällor än proteinpulver men det är en annan diskussion. Under mina senaste 2 år av medveten kosthållning och träning har jag fått goda resultat och jag har definitivt använt mig av proteinpulver som proteinkälla och som en del av min kost.
Här är det viktigt att påpeka att det proteinet jag får i mig via en proteindrink inte är ett tillskott utan utgör en del av mitt totala proteinintag för att faktiskt fylla mitt behov.
Det finns i och för sig inget som säger att jag inte skulle ha erhållit ännu bättre resultat om jag ersatt proteinpulvret med färska råvaror av t.ex. fisk, kött och fågel men enkelheten och flexibiliteten med koncentrerat protein i form av pulver överväger och jag tror helt enkelt inte att den eventuella skillnaden i resultat hade varit värt besväret.
Nu för tiden när någon suckar och skeptiskt frågar ”om det där verkligen ger något” när de ser mig blanda en proteindrink så svarar jag att det inte handlar om något märkvärdigt eller något magiskt mirakelpulver. Det är bara mat i koncentrerad form som går snabbt att få i sig och underlättar min vardag. Jag vet inte om vederbörande fullt ut och genuint förstår vad jag menar men det är i alla fall så jag ser på det!
Vi ses på gymmet!
Robert
Proteinpulver
”Forskare: Så kan proteinpulver skada din kropp” Metro 27 okt 2014
”Proteinpulver” Råd & Rön 22 mar 2011
”Proteintillskott har mikroskopisk verkan” SvD 5 nov 2016
Experten: ”Proteinpulver – absolut inte nödvändigt” SvD 7 nov 2016
”Proteinpulver är onödiga” Aftonbladet 28 jun 2000
Nu är inte så fallet men vore jag paranoid skulle jag nästan kunna få känslan av att det anses mer ”politiskt korrekt” att inte använda sig av proteinpulver. Åtminstone utanför fitnesskretsar. Ibland är det som om det finns ett principiellt motstånd gentemot protein i pulverform. Vill man dra det till sin spets så kan man, möjligen felaktigt, få uppfattningen att vissa anser att proteinpulver börjar lukta doping… Det är absolut inte uttalat men jag tycker mig ibland förnimma en underton. Lyckligtvis tror jag att just det handlar om ren okunskap.
Jag är medveten om att några av länkarna inte längre är öppna för publik läsning men ni får tro mig när jag säger att temat är genomgående samma som i de övriga artiklarna.
Den röda tråden som löper genom den här typen av artiklar handlar om att förklara att s.k. proteintillskott är onödigt och inte ger någonting. Ofta avslutas de argumenterande resonemangen med ”en varierad kost räcker gott och väl”. Jag kan på sätt och vis förstå tanken. Människor bör först och främst fokusera på de stora penseldragen. Se till att få en kontinuitet i din träning, sluta dricka litervis med läsk, äta en hyfsat balanserad kost och undvik snabbmat från närmaste Drive-In osv. När den här typen av ”hygienfaktorer” är på plats kan du ta nästa steg och säkerställa ett väl avvägt proteinintag.
Men i sin iver att övertala oss ambitiösa gymbesökare, fitness-intresserade och våra gelikar att vägen till ett sundare liv, en bättre hälsa och en vältränad kropp inte börjar med en beställning av två hinkar proteinpulver utan snarare med ett beslut att ta tag i sin träning så tenderar kommunikationen att i vissa fall bli lite negativt vilseledande snarare än neutral och mer korrekt. I en av artiklarna ovan säger ”experten”:
”För de allra flesta som tränar, till och med på hög nivå, räcker det faktiskt att man har koll på vad man äter, vilka livsmedel som innehåller protein samt när och hur mycket man ska äta av det. Det är ytterst få som behöver ett tillskott av protein.”
I princip ett bra budskap men synar man det lite mer ingående så inser man att framför allt kopplingen mellan just mängden protein och s.k. tillskott av protein fallit bort. De flesta kan ställa sig bakom ovanstående vilket i praktiken kan tolkas som:
- Lär dig vilka livsmedel som kan tjäna som goda proteinkällor – inte speciellt kontroversiellt
- Lär dig när du bör äta protein – inga större överraskningar för de flesta, exempel på bra måltidsordning är inte svårt att hitta på nätet
- Lär dig hur mycket protein man skall äta – här finns det fortfarande väldigt olika uppfattningar och det är här kärnan till proteinpulvrets vara eller icke vara egentligen finns – för det handlar i praktiken mer om mängden protein än om formen av protein
På Livsmedelsverkets hemsida så står där att WHO rekommenderar 0,8 gram per kilo kroppsvikt för vuxna individer. För den som tränar ”mycket hårt” enligt Livsmedelsverket så kastar de in en brasklapp ”…det finns studier som tyder på att behovet bland elitidrottare kan vara så högt som 1,4-1,8 gram per kilo kroppsvikt.”
För många av oss som hållit oss ajour ett tag med kraftsport-, bodybuilding- och fitnessvärlden så känns 2 gram per kilo kroppsvikt som någon form av skall vi säga ”referensnivå”. Så länge jag kan minnas och säkerligen under flera decennier innan dess har denna möjligen ovetenskapliga ”regel” hjälpt många atleter att lägga på sig kvalitativ muskelmassa tillsammans med tung styrketräning. Man kan notera att Livsmedelsverket blygsamt nämner studier som indikerar att elitidrottare troligen behöver proteinmängder större än för gemeneman men fortfarande faktiskt under denna ”referensnivå”.
7 kg kyckling i veckan
Genom en kaloritabell och några enkla slag på en miniräknare kan jag räkna fram att mitt dagliga proteinbehov (2g/kg kroppsvikt) kräver att jag äter motsvarande ca 1 kg kycklingfiléer per dag. I princip fullt möjligt men i praktiken väldigt tråkigt och framför allt väldigt opraktiskt. Det blir 7 kg kycklingfiléer i veckan att handla, bära hem, tillaga, kyla, värma osv.
Proteinpulver medför en frihet och flexibilitet som möjliggör att jag kan hålla det proteinintag som jag faktiskt har behov av för att kunna bygga och bibehålla muskelmassa utan att behöva lägga mycket tid och energi på det.
Man kan naturligtvis argumentera för att kyckling, kalkon, magert kött osv. är bättre proteinkällor än proteinpulver men det är en annan diskussion. Under mina senaste 2 år av medveten kosthållning och träning har jag fått goda resultat och jag har definitivt använt mig av proteinpulver som proteinkälla och som en del av min kost.
Här är det viktigt att påpeka att det proteinet jag får i mig via en proteindrink inte är ett tillskott utan utgör en del av mitt totala proteinintag för att faktiskt fylla mitt behov.
Det finns i och för sig inget som säger att jag inte skulle ha erhållit ännu bättre resultat om jag ersatt proteinpulvret med färska råvaror av t.ex. fisk, kött och fågel men enkelheten och flexibiliteten med koncentrerat protein i form av pulver överväger och jag tror helt enkelt inte att den eventuella skillnaden i resultat hade varit värt besväret.
Nu för tiden när någon suckar och skeptiskt frågar ”om det där verkligen ger något” när de ser mig blanda en proteindrink så svarar jag att det inte handlar om något märkvärdigt eller något magiskt mirakelpulver. Det är bara mat i koncentrerad form som går snabbt att få i sig och underlättar min vardag. Jag vet inte om vederbörande fullt ut och genuint förstår vad jag menar men det är i alla fall så jag ser på det!
Vi ses på gymmet!
Robert
Deff men vågen rör sig inte!
Vi har alla varit där och trots bättre vetande är ändå känslan frustrerande. I går avslutade jag de 4 första veckorna enligt upplägget i The Body Transformation Guide. Resultaten så långt är klart synbara i spegeln. Byxorna hänger definitivt lösare kring midjan men vågen visar fortfarande 86,2 kg d.v.s. exakt samma antal kg idag 4 april som vid första vägningen 11 mars.
Jag kan nog uppriktigt sagt säga att jag aldrig någonsin kört så hårt. Träningen, kosten och mängden vila sammantaget ligger i ärlighetens namn på gränsen till vad jag faktiskt både fysiskt och mentalt orkar med. Kroppen säger ifrån med svullnad i knä, värk i armbågar och en trötthet timmarna efter träningspassen som ibland är nästan olidlig.
Jag känner nog att jag egentligen behöver lite mer återhämtning än vad upplägget föreskriver. Jag varken kan eller vill lägga 100% av min tillvaro på min träning. Det finns så många andra saker man önskar hinna med och inte minst ha energi kvar att orka lägga tid.
Återhämtning handlar inte bara om att få tillräckligt många timmar sömn och vila utan också om en känsla av att verkligen ha tid att spendera på annat än ”plikter” eller ”vardagliga måsten”. För kompakta dagar med schemalagda aktiviteter kloss-i-kloss ger åtminstone mig negativ stresspåverkan och håller inte i långa loppet. Stress är dessutom direkt kontraproduktivt i samband med en deff.
Därför tar jag nu denna vecka en paus från upplägget. Kliver inte av dieten och deffen utan fortsätter men justerar ner träningsvolymen något och mängden mat i motsvarande grad denna vecka. Satsar på någon extra vilodag. Just för att kroppen men även sinnet skall få återhämta sig efter fyra veckor intensiv träning.
Resultatmässigt är jag väl rätt nöjd… Jag skriver väl för jag tror att jag fått lön i form av mer styrka och muskelmassa samt blivit av med något kilo fett. Samtidigt funderar jag på om jag skulle varit ännu mer nöjd om jag istället för styrkeökning och muskelmassa faktiskt tappat ännu mer fett…
Vem tackar nej till muskelmassa?
Egentligen inte men måste det prioriteras, vilket ofta är fallet, så väljer jag just nu hellre att avlägsna några kg fett givet x antal timmars insats än mer muskelmassa!
Denna veckas mål -1kg och -1 cm i midjemått.
Vi ses på gymmet!
Robert
Vi har alla varit där och trots bättre vetande är ändå känslan frustrerande. I går avslutade jag de 4 första veckorna enligt upplägget i The Body Transformation Guide. Resultaten så långt är klart synbara i spegeln. Byxorna hänger definitivt lösare kring midjan men vågen visar fortfarande 86,2 kg d.v.s. exakt samma antal kg idag 4 april som vid första vägningen 11 mars.
Jag kan nog uppriktigt sagt säga att jag aldrig någonsin kört så hårt. Träningen, kosten och mängden vila sammantaget ligger i ärlighetens namn på gränsen till vad jag faktiskt både fysiskt och mentalt orkar med. Kroppen säger ifrån med svullnad i knä, värk i armbågar och en trötthet timmarna efter träningspassen som ibland är nästan olidlig.
Jag känner nog att jag egentligen behöver lite mer återhämtning än vad upplägget föreskriver. Jag varken kan eller vill lägga 100% av min tillvaro på min träning. Det finns så många andra saker man önskar hinna med och inte minst ha energi kvar att orka lägga tid.
Återhämtning handlar inte bara om att få tillräckligt många timmar sömn och vila utan också om en känsla av att verkligen ha tid att spendera på annat än ”plikter” eller ”vardagliga måsten”. För kompakta dagar med schemalagda aktiviteter kloss-i-kloss ger åtminstone mig negativ stresspåverkan och håller inte i långa loppet. Stress är dessutom direkt kontraproduktivt i samband med en deff.
Därför tar jag nu denna vecka en paus från upplägget. Kliver inte av dieten och deffen utan fortsätter men justerar ner träningsvolymen något och mängden mat i motsvarande grad denna vecka. Satsar på någon extra vilodag. Just för att kroppen men även sinnet skall få återhämta sig efter fyra veckor intensiv träning.
Resultatmässigt är jag väl rätt nöjd… Jag skriver väl för jag tror att jag fått lön i form av mer styrka och muskelmassa samt blivit av med något kilo fett. Samtidigt funderar jag på om jag skulle varit ännu mer nöjd om jag istället för styrkeökning och muskelmassa faktiskt tappat ännu mer fett…
Vem tackar nej till muskelmassa?
Egentligen inte men måste det prioriteras, vilket ofta är fallet, så väljer jag just nu hellre att avlägsna några kg fett givet x antal timmars insats än mer muskelmassa!
Denna veckas mål -1kg och -1 cm i midjemått.
Vi ses på gymmet!
Robert
Actionhjältar, informationshav och källkritik
På 80-talet så fanns egentligen inte fitness som vi idag känner det. Kanske handlar det om semantik och går att ha olika uppfattningar om men som tonårskille sa man att man tränade på gym alternativt att man sysslade med styrketräning. Vi som ägnade oss åt detta hade ofta gjort valet mellan två ”inriktningar”. Tyngdlyftning/styrkelyft eller bodybuilding, något annat har jag inget minne av att det överhuvudtaget talades om. Men vadå? Du menar egentligen tre ”inriktningar” då, eller hur? För tyngdlyftning och styrkelyft är absolut inte samma sak, säger vän av ordning.
Sant, men jag skall villigt erkänna att jag i unga år inte hade bättre koll och trodde nog att styrkelyft och tyngdlyftning var samma sak så för mig framstod det som ett val mellan att ”bara” bli stark eller se stark ut. I praktiken handlade det bara om en sak då jag aldrig utifrån ett idrottsperspektiv varken var intresserad av tyngdlyftning eller styrkelyft. Nej, med bilder av 80-talets actionhjältar gestaltade av Stallone, Schwarzenegger och Van Damme så var det inte primärt den fysiska styrkan i sig som var åtråvärd utan snarare den dess visuella representation.
Mängden information kring styrketräning för muskeluppbyggnad för oss vanliga dödliga utgjorde på 80-talet knappt en droppe jämfört med dagens enorma informationshav. Numera är varenda molekyl i denna ocean av information dessutom omedelbart tillgänglig direkt via vår egen smartphone. Enstaka filmposters med svällande muskler på stenhårda macho-karaktärer kunde då möjligen ge ett visuellt ideal- och målbild att sträva mot. Men hur det skulle realiseras var inte lika lätt att förstå och få ett grepp om. Nu långt senare kan jag dessutom konstatera att informationen om hur göra för att lyckas på snabbaste och effektivaste sätt, definitivt lyste helt med sin frånvaro.
Den enda svenska tidskrift som möjligen kunde vara relevant var ”Bodybuilding och Kraftsport”, senare B&K Sports Magazine som i någon bemärkelse fungerade som källa för tips, råd och inspiration. Men åter igen, så här i efterhand kan jag verkligen fundera på vad ett 5-1-5 system för gigantiska och sannolikt ”medicinerande” muskelmonster med sikte på sin fjärde Mr Olympia-tävling egentligen utgjorde för kvalitativ vägledning. I synnerhet för en tonårskille som högst trevande fick upp 40 kg i bänk.
Nej, annat är det idag då det finns så mycket lättillgänglig kunskap och information via nätet att vi i princip drunknar i den. Oavsett om vi pratar fitness, styrketräning, bodybuilding, crossfit, yoga, thaiboxning eller vad helst annat så ter sig mängden information nästan oändlig.
Å ena sidan är detta fantastiskt och för den som önskar går det att förkovra sig själv hur djupt som helst inom näringslära, hypertrofi, stretching eller egentligen vad helst man finner intressant. Å andra sidan har detta också medfört den oundvikliga avigsidan att det för många av oss blir svårt att sortera ut vad som är sant, möjligen sant eller tragiskt nog faktiskt helt felaktigt.
Nya tider har onekligen gett oss nya möjligheter till att ta del av nyttig information och potentiellt bra kunskap, kanske i synnerhet inom området fitness. Vill du veta hur du skall lyckas med din träning så vågar jag påstå, förvisso utan vetenskapliga bevis, att svaren finns där ute bland alla artiklar, reportage, träningsguider, bloggar, nyhetsbrev, osv som du kan hitta på nätet. Problemet är bara att urskilja den korrekta informationen från osanningar och myter för att inte tala om att hitta de sanningar som också fungerar för dig i din vardag, din träning och dina mål med den samma.
Min egen approach är att vara ödmjuk och öppen inför möjligheten att någon annan kan ha nyttig kunskap att dela med sig av men att alltid fråga mig själv om det låter rimligt. Jag försöker utnyttja nätet för att söka mer information. Finns det fler källor som bekräftar samma påstående eller uppslag? Finns det vetenskapliga studier som stödjer det som påstås? Eller utger sig källan till informationen ha hittat ”nyckeln” eller ”hemligheten” som ingen annan känner till?
Som i många andra sammanhang finns det exempel på ren desinformation antingen som sprids av ren okunnighet eller i värsta fall cyniskt framtagen i syfte att tjäna pengar på desperata individer som i sin iver att t.ex. lyckas med sin träning eller viktminskning fortfarande tror att det faktiskt finns en ”mirakelkur” eller ”en väl bevarad hemlighet”. Denna ”väl bevarade hemlighet” som bl.a. hjälpt ”många Hollywood-kändisar” att på ”rekordtid komma i form” kan nu i ett unikt erbjudande komma dig till godo!
Det är inte ovanligt att DU I egenskap av ett ”VIP-medlemskap” har möjligheten att bli införlivad i en exklusiv gemenskap där du kan erhålla ”full access” till unik kunskap som kommer att ta din träning så mycket längre än du någonsin trott på så mycket kortare tid än du någonsin vågat drömma om! Ditt VIP-medlemskap kostar dig endast $199, klicka här… *Suck*
Det händer faktiskt att jag själv, trots åratal av egen erfarenhet, vid vissa tillfällen ändå initialt ”dras med” när jag fortfarande stöter på dessa artiklar eller temasidor på webben. Kanske har det verkligen hittat en helt ny vetenskaplig bevisad träningsmodell som kräver att vi ritar om hela kunskapsträdet kring kost och träning. Det är lätt att falla i fällan och gå på de manipulerande budskapen om nya ”vetenskapligt bevisade” träningsmetoder som ger långt bättre resultat än ”traditionell träning”.
Efter lite googlande tillsammans med eget kritiskt tänkande kommer jag i princip alltid fram till samma slutsats. Nej, det handlar inte om någon ny helt-upp-åt-väggarna-revolutionerande upptäckt. Det finns ingen anledning för mig att kasta ut skivstången genom fönstret, sluta äta en högproteinkost eller köpa ett unikt nytt kosttillskott för att lyckas med min träning. Precis som tidigare handlar det om att ta till sig relevanta och riktiga fakta, omsätta dem i praktiken i sin vardag och sedan vara väldigt tålmodig och sakta men säkert se resultaten komma!
Vi ses på gymmet!
/Robert
På 80-talet så fanns egentligen inte fitness som vi idag känner det. Kanske handlar det om semantik och går att ha olika uppfattningar om men som tonårskille sa man att man tränade på gym alternativt att man sysslade med styrketräning. Vi som ägnade oss åt detta hade ofta gjort valet mellan två ”inriktningar”. Tyngdlyftning/styrkelyft eller bodybuilding, något annat har jag inget minne av att det överhuvudtaget talades om. Men vadå? Du menar egentligen tre ”inriktningar” då, eller hur? För tyngdlyftning och styrkelyft är absolut inte samma sak, säger vän av ordning.
Sant, men jag skall villigt erkänna att jag i unga år inte hade bättre koll och trodde nog att styrkelyft och tyngdlyftning var samma sak så för mig framstod det som ett val mellan att ”bara” bli stark eller se stark ut. I praktiken handlade det bara om en sak då jag aldrig utifrån ett idrottsperspektiv varken var intresserad av tyngdlyftning eller styrkelyft. Nej, med bilder av 80-talets actionhjältar gestaltade av Stallone, Schwarzenegger och Van Damme så var det inte primärt den fysiska styrkan i sig som var åtråvärd utan snarare den dess visuella representation.
Mängden information kring styrketräning för muskeluppbyggnad för oss vanliga dödliga utgjorde på 80-talet knappt en droppe jämfört med dagens enorma informationshav. Numera är varenda molekyl i denna ocean av information dessutom omedelbart tillgänglig direkt via vår egen smartphone. Enstaka filmposters med svällande muskler på stenhårda macho-karaktärer kunde då möjligen ge ett visuellt ideal- och målbild att sträva mot. Men hur det skulle realiseras var inte lika lätt att förstå och få ett grepp om. Nu långt senare kan jag dessutom konstatera att informationen om hur göra för att lyckas på snabbaste och effektivaste sätt, definitivt lyste helt med sin frånvaro.
Den enda svenska tidskrift som möjligen kunde vara relevant var ”Bodybuilding och Kraftsport”, senare B&K Sports Magazine som i någon bemärkelse fungerade som källa för tips, råd och inspiration. Men åter igen, så här i efterhand kan jag verkligen fundera på vad ett 5-1-5 system för gigantiska och sannolikt ”medicinerande” muskelmonster med sikte på sin fjärde Mr Olympia-tävling egentligen utgjorde för kvalitativ vägledning. I synnerhet för en tonårskille som högst trevande fick upp 40 kg i bänk.
Nej, annat är det idag då det finns så mycket lättillgänglig kunskap och information via nätet att vi i princip drunknar i den. Oavsett om vi pratar fitness, styrketräning, bodybuilding, crossfit, yoga, thaiboxning eller vad helst annat så ter sig mängden information nästan oändlig.
Å ena sidan är detta fantastiskt och för den som önskar går det att förkovra sig själv hur djupt som helst inom näringslära, hypertrofi, stretching eller egentligen vad helst man finner intressant. Å andra sidan har detta också medfört den oundvikliga avigsidan att det för många av oss blir svårt att sortera ut vad som är sant, möjligen sant eller tragiskt nog faktiskt helt felaktigt.
Nya tider har onekligen gett oss nya möjligheter till att ta del av nyttig information och potentiellt bra kunskap, kanske i synnerhet inom området fitness. Vill du veta hur du skall lyckas med din träning så vågar jag påstå, förvisso utan vetenskapliga bevis, att svaren finns där ute bland alla artiklar, reportage, träningsguider, bloggar, nyhetsbrev, osv som du kan hitta på nätet. Problemet är bara att urskilja den korrekta informationen från osanningar och myter för att inte tala om att hitta de sanningar som också fungerar för dig i din vardag, din träning och dina mål med den samma.
Min egen approach är att vara ödmjuk och öppen inför möjligheten att någon annan kan ha nyttig kunskap att dela med sig av men att alltid fråga mig själv om det låter rimligt. Jag försöker utnyttja nätet för att söka mer information. Finns det fler källor som bekräftar samma påstående eller uppslag? Finns det vetenskapliga studier som stödjer det som påstås? Eller utger sig källan till informationen ha hittat ”nyckeln” eller ”hemligheten” som ingen annan känner till?
Som i många andra sammanhang finns det exempel på ren desinformation antingen som sprids av ren okunnighet eller i värsta fall cyniskt framtagen i syfte att tjäna pengar på desperata individer som i sin iver att t.ex. lyckas med sin träning eller viktminskning fortfarande tror att det faktiskt finns en ”mirakelkur” eller ”en väl bevarad hemlighet”. Denna ”väl bevarade hemlighet” som bl.a. hjälpt ”många Hollywood-kändisar” att på ”rekordtid komma i form” kan nu i ett unikt erbjudande komma dig till godo!
Det är inte ovanligt att DU I egenskap av ett ”VIP-medlemskap” har möjligheten att bli införlivad i en exklusiv gemenskap där du kan erhålla ”full access” till unik kunskap som kommer att ta din träning så mycket längre än du någonsin trott på så mycket kortare tid än du någonsin vågat drömma om! Ditt VIP-medlemskap kostar dig endast $199, klicka här… *Suck*
Det händer faktiskt att jag själv, trots åratal av egen erfarenhet, vid vissa tillfällen ändå initialt ”dras med” när jag fortfarande stöter på dessa artiklar eller temasidor på webben. Kanske har det verkligen hittat en helt ny vetenskaplig bevisad träningsmodell som kräver att vi ritar om hela kunskapsträdet kring kost och träning. Det är lätt att falla i fällan och gå på de manipulerande budskapen om nya ”vetenskapligt bevisade” träningsmetoder som ger långt bättre resultat än ”traditionell träning”.
Efter lite googlande tillsammans med eget kritiskt tänkande kommer jag i princip alltid fram till samma slutsats. Nej, det handlar inte om någon ny helt-upp-åt-väggarna-revolutionerande upptäckt. Det finns ingen anledning för mig att kasta ut skivstången genom fönstret, sluta äta en högproteinkost eller köpa ett unikt nytt kosttillskott för att lyckas med min träning. Precis som tidigare handlar det om att ta till sig relevanta och riktiga fakta, omsätta dem i praktiken i sin vardag och sedan vara väldigt tålmodig och sakta men säkert se resultaten komma!
Vi ses på gymmet!
/Robert
Inte alla inser det höga kilopriset på muskelmassa
Det har hänt vid ett flertal tillfällen att männikor i min närhet t.ex. vänner, kollegor eller bekanta i något sammanhang slängt ur sig:
”…man ser ju att du har lätt för dig att lägga på dig muskler, själv har jag…”
Vänta nu… tänker jag varje gång. Vad hörde jag precis? (Jag säger dock ofta ingenting utan låter det passera)
”…man ser ju att du har lätt för dig att lägga på dig muskler…”
Skall inte påstå att detta hänt ofta men det har definitivt hänt för många gånger genom åren för att bara råka vara enstaka ogenomtänkta yttringar från enstaka individer. Sannolikt finns en bredare generell okunskap om hur högt priset för muskelmassa faktiskt är, och i synnerhet bland majoriteten som finns utanför ”fitnessvärlden”. Detta trots att de ofta motionerar, tränar eller på något sätt idrottar själva.
För dessa uttalanden behöver absolut inte komma från soffliggande, otränade individer som åtminstone för hälsans skull kanske borde göra ett ryck, snarare tvärt om. De sysslar redan ofta med löpning, cykling, längdskidåking eller någon annan konditionsbaserad idrott och tränar hårt inför allt ifrån Vasaloppet, Lidingöloppet till Vätternrundan osv.
Vi som lägger ner alla dessa timmar på gymmet, mäter och väger våra matportioner varje dag och är måna om tillräcklig sömn per dygn. Vi som har slutat med att driva planlöst runt på gymmet utan sätter ihop våra kost- och träningsprogram, planerar våra träningsperioder och tränar metodiskt, vi får kanske ödjukt konstatera att långt ifrån alla i vår närhet förstår hur högt kilopriset på ren muskelmassa faktiskt är. I synnerhet om den skall vara visuellt påtaglig genom samtidiga låga kroppsfettsnivåer.
För den oinvigde är det sannolikt svårt att faktiskt inse och förstå vad ”bara ynka” +1 kg ren muskelmassa på en mänsklig kropp kostar. Och då tänker jag på betalningen som skall ske i följande valuta:
- Vilja – uppvisa och utveckla din mental styka
- Engagemang – avsätta tid och energi
- Envishet – våga utmana sig själv, kliv utanför din egen bekvämlighetszon
- Vardaglig disciplin – också träna den där dagen då du helst velat åka hem, lägga dig i soffan och slå på TV:n
- Vardaglig planering – inte lämna ditt matintag till slumpen utan alltid ligga steget före
- Fysisk smärta – tvinga dig att fortsätta fast det gör ont, för varje set motivera dig mentalt att välkomna smärtan
- Prioritering – våga avstå och tacka nej till saker för att lägga tiden och energin på det som ger dig något
- Tålamod – fortsätta fast du inte fått resultatet du ville ha och efter det fortsätta igen… och efter det fortsätta igen… osv
- Listan kan göras lång…
Vi pratar alltså om ett slutresultat på +1 kg ren muskelmassa alltså utan ett eventuellt bulkfettsmassa på 5 kg. Har man som mål att dubbla det, lägga på sig +2 kg ren muskelmassa, vilket inte är ett orealistiskt mål på t.ex. år, så krävs det åtminstone på papperet dubbelt så stor insats.
Ett annat och klassiskt exempel på oförståelsen kring priset för kvalitativ muskelmassa är den klassiska Arnold-anektdoten. Jag är övertygad om att vi är många som någongång hört någon (ursäkta tjejer men denna någon är ofta en tjej även om jag vet att det definitivt finns tjejer som träningsmässigt skulle köra åttor kring mig) argumentera för att använda lättare vikter och ”inte så tungt” då man ”inte vill gå omkring och se ut som Arnold”. Känns den igen? Det är som att allt bruk av hantar över 3 kg skulle medföra en överhängade risk att lägga på sig kilovis med (groteska) muskler helt oavsiktligt…
Själv har jag inte som mål att se ut som Arnold men jag vet att jag kan träna i princip hur hårt jag vill men fortfarande inte ha något att oroa mig för. Alla skall veta, inklusive de som fått uppfattningen att jag har lätt att lägga på mig muskler, att det klassiska svaret Arnold gav till alla de som tog av stånd från hans uppenbarelse och sa sig inte vilja se ut som honom,
”Don’t worry, you never will”
det svaret hade han även gett mig. Och då gör jag ändå allt för att upprätthålla mängden muskelmassa jag samlat på mig över åren och möjligen lägga till något kg till på rätt ställen utan en massa onödigt fett. Där någontstans börjar vi närma oss en målande beskrivning som förhoppningsvis kan börja ge en rättvis bild av hur ”lätt” det är att bygga muskler!
Var ödmjuk och ha förståelse för delar av omvärldens oförståelse och okunskap. Men vet också med dig att det trots allt finns gelikar på gymmen, i boxarna och på träningsanläggningarna runt om i landet som förstår. När dessa individer ser dig vet de hur mycket du slitit, kämpat och ”betalat” för att faktiskt komma dit du kommit. Jag är en av dessa individer, vi ses i på gymmet!
/Robert
Det har hänt vid ett flertal tillfällen att männikor i min närhet t.ex. vänner, kollegor eller bekanta i något sammanhang slängt ur sig:
”…man ser ju att du har lätt för dig att lägga på dig muskler, själv har jag…”
Vänta nu… tänker jag varje gång. Vad hörde jag precis? (Jag säger dock ofta ingenting utan låter det passera)
”…man ser ju att du har lätt för dig att lägga på dig muskler…”
Skall inte påstå att detta hänt ofta men det har definitivt hänt för många gånger genom åren för att bara råka vara enstaka ogenomtänkta yttringar från enstaka individer. Sannolikt finns en bredare generell okunskap om hur högt priset för muskelmassa faktiskt är, och i synnerhet bland majoriteten som finns utanför ”fitnessvärlden”. Detta trots att de ofta motionerar, tränar eller på något sätt idrottar själva.
För dessa uttalanden behöver absolut inte komma från soffliggande, otränade individer som åtminstone för hälsans skull kanske borde göra ett ryck, snarare tvärt om. De sysslar redan ofta med löpning, cykling, längdskidåking eller någon annan konditionsbaserad idrott och tränar hårt inför allt ifrån Vasaloppet, Lidingöloppet till Vätternrundan osv.
Vi som lägger ner alla dessa timmar på gymmet, mäter och väger våra matportioner varje dag och är måna om tillräcklig sömn per dygn. Vi som har slutat med att driva planlöst runt på gymmet utan sätter ihop våra kost- och träningsprogram, planerar våra träningsperioder och tränar metodiskt, vi får kanske ödjukt konstatera att långt ifrån alla i vår närhet förstår hur högt kilopriset på ren muskelmassa faktiskt är. I synnerhet om den skall vara visuellt påtaglig genom samtidiga låga kroppsfettsnivåer.
För den oinvigde är det sannolikt svårt att faktiskt inse och förstå vad ”bara ynka” +1 kg ren muskelmassa på en mänsklig kropp kostar. Och då tänker jag på betalningen som skall ske i följande valuta:
- Vilja – uppvisa och utveckla din mental styka
- Engagemang – avsätta tid och energi
- Envishet – våga utmana sig själv, kliv utanför din egen bekvämlighetszon
- Vardaglig disciplin – också träna den där dagen då du helst velat åka hem, lägga dig i soffan och slå på TV:n
- Vardaglig planering – inte lämna ditt matintag till slumpen utan alltid ligga steget före
- Fysisk smärta – tvinga dig att fortsätta fast det gör ont, för varje set motivera dig mentalt att välkomna smärtan
- Prioritering – våga avstå och tacka nej till saker för att lägga tiden och energin på det som ger dig något
- Tålamod – fortsätta fast du inte fått resultatet du ville ha och efter det fortsätta igen… och efter det fortsätta igen… osv
- Listan kan göras lång…
Vi pratar alltså om ett slutresultat på +1 kg ren muskelmassa alltså utan ett eventuellt bulkfettsmassa på 5 kg. Har man som mål att dubbla det, lägga på sig +2 kg ren muskelmassa, vilket inte är ett orealistiskt mål på t.ex. år, så krävs det åtminstone på papperet dubbelt så stor insats.
Ett annat och klassiskt exempel på oförståelsen kring priset för kvalitativ muskelmassa är den klassiska Arnold-anektdoten. Jag är övertygad om att vi är många som någongång hört någon (ursäkta tjejer men denna någon är ofta en tjej även om jag vet att det definitivt finns tjejer som träningsmässigt skulle köra åttor kring mig) argumentera för att använda lättare vikter och ”inte så tungt” då man ”inte vill gå omkring och se ut som Arnold”. Känns den igen? Det är som att allt bruk av hantar över 3 kg skulle medföra en överhängade risk att lägga på sig kilovis med (groteska) muskler helt oavsiktligt…
Själv har jag inte som mål att se ut som Arnold men jag vet att jag kan träna i princip hur hårt jag vill men fortfarande inte ha något att oroa mig för. Alla skall veta, inklusive de som fått uppfattningen att jag har lätt att lägga på mig muskler, att det klassiska svaret Arnold gav till alla de som tog av stånd från hans uppenbarelse och sa sig inte vilja se ut som honom,
”Don’t worry, you never will”
det svaret hade han även gett mig. Och då gör jag ändå allt för att upprätthålla mängden muskelmassa jag samlat på mig över åren och möjligen lägga till något kg till på rätt ställen utan en massa onödigt fett. Där någontstans börjar vi närma oss en målande beskrivning som förhoppningsvis kan börja ge en rättvis bild av hur ”lätt” det är att bygga muskler!
Var ödmjuk och ha förståelse för delar av omvärldens oförståelse och okunskap. Men vet också med dig att det trots allt finns gelikar på gymmen, i boxarna och på träningsanläggningarna runt om i landet som förstår. När dessa individer ser dig vet de hur mycket du slitit, kämpat och ”betalat” för att faktiskt komma dit du kommit. Jag är en av dessa individer, vi ses i på gymmet!
/Robert
Andra dagen på vecka 3!
Inne på vecka 3 av ”The Body Transformation Guide” av Joakim Bartoll.
Det är ett tufft upplägg med strikt diet och intensiva träningspass!
Att hålla en hög intensitet med kortare vila mellan seten är en viktig faktor för att maximera fettförbränningen. Nu ges jag goda möjligheter att träna efter den principen! Å ena sidan är den typen av träning extremt jobbig! Men faktum är att jag börjar vänja mig med där känslan av att inte få åt sig tillräckligt med luft. Med rätt mentalt ”mindset” går det att fortsätta ytterligare 10 sekunder och sen kanske ytterligare 5 innan vila! ???? Å andra sidan uppskattar jag känslan som ofta infinner sig av hård kardiovaskulär träning att kroppen tämligen snabbt svarar på träningen och att det som kändes extremt jobbigt förra passet känns om möjligt lite lättare andra passet. Alternativt att man för varje träningspass känner att det finns ännu mer att ge!
I övrigt har jag gjort vissa justeringar då vissa övningar i gymmet helt enkelt inte funkar för mig. Bl.a. känner jag av de axelproblem jag tidigare brottades med vid hantelflyes så den övningen fick utgå till fördel för vanlig liggande hantelpress.
Mitt högra knä funkar numera efter år av medveten benträning jättebra för tunga knäböj, marklyft och kontrollerade rörelser men pallar inte höga frekvenser där rörelsen ofta bli mindre kontrollerad t.ex. som att köra 100% på en spinningcykel. Så den typen av aktiviteter får jag ersätta med annan högintensiv intervallträning (HIIT).
Till helgen är de 3 första träningsveckorna avklarade och då är det dags att se om jag tappat något kilo i kroppsvikt. Det börjar då också bli dags att börja mäta midjemåttet för att kunna följa upp utvecklingen vecka för vecka. Byxorna känns redan något mindre tight i linningen så oavsett vad dessa initiala mått säger så är jag övertygade om att det går åt rätt håll!
/Robert
Inne på vecka 3 av ”The Body Transformation Guide” av Joakim Bartoll.
Det är ett tufft upplägg med strikt diet och intensiva träningspass!
Att hålla en hög intensitet med kortare vila mellan seten är en viktig faktor för att maximera fettförbränningen. Nu ges jag goda möjligheter att träna efter den principen! Å ena sidan är den typen av träning extremt jobbig! Men faktum är att jag börjar vänja mig med där känslan av att inte få åt sig tillräckligt med luft. Med rätt mentalt ”mindset” går det att fortsätta ytterligare 10 sekunder och sen kanske ytterligare 5 innan vila! ???? Å andra sidan uppskattar jag känslan som ofta infinner sig av hård kardiovaskulär träning att kroppen tämligen snabbt svarar på träningen och att det som kändes extremt jobbigt förra passet känns om möjligt lite lättare andra passet. Alternativt att man för varje träningspass känner att det finns ännu mer att ge!
I övrigt har jag gjort vissa justeringar då vissa övningar i gymmet helt enkelt inte funkar för mig. Bl.a. känner jag av de axelproblem jag tidigare brottades med vid hantelflyes så den övningen fick utgå till fördel för vanlig liggande hantelpress.
Mitt högra knä funkar numera efter år av medveten benträning jättebra för tunga knäböj, marklyft och kontrollerade rörelser men pallar inte höga frekvenser där rörelsen ofta bli mindre kontrollerad t.ex. som att köra 100% på en spinningcykel. Så den typen av aktiviteter får jag ersätta med annan högintensiv intervallträning (HIIT).
Till helgen är de 3 första träningsveckorna avklarade och då är det dags att se om jag tappat något kilo i kroppsvikt. Det börjar då också bli dags att börja mäta midjemåttet för att kunna följa upp utvecklingen vecka för vecka. Byxorna känns redan något mindre tight i linningen så oavsett vad dessa initiala mått säger så är jag övertygade om att det går åt rätt håll!
/Robert
Kroppen hade fått nog!
Låg i bänkpress förra veckan pressade mig rätt hårt, så plötsligt fick jag en känsla i vänster bröstmuskel som tydligt deklarerade:
”Lägg av nu eller så kommer något att gå sönder”.
Mentalt hade jag orkat ett rep till kanske tom två. Nervsystemet var med fullt ut och jag hade känslan av kraft kvar i kroppen men bröstmuskeln signalerade stopp. Jag avslutade setet nöjd med att ha lyssnat till kroppen och potentiellt undvikit en skada. Tror att det är ännu viktigare för oss ”seniorer” som tränar hårt att absolut fortsätta pressa oss under träningspassen men samtidigt vara lyhörda för när kroppen säger ifrån.
Första veckan av ”The Body Transformation Guide” är avklarad och det känns riktig bra faktiskt! Lite tröttare än vanligt men jag räknar med att bli lite piggare i takt med att kroppen blir bättre på att nyttja fett som energikälla.
Även om jag under senare tid vant kroppen med betydligt mindre mängd kolhydrater än jag åt för säg fem år sedan så ligger jag just nu väldigt lågt med intaget av just kolhydrater. En tveeggad känsla av tomhet och lite mindre tryck i musklerna samtidigt som känslan av en lösare byxlinning trots allt ger ett visst välbefinnande och ingjuter förväntan! Nu är jag på väg!
Rent styrkemässigt har det naturligtvis inte hänt så mycket varken åt det ena eller andra hållet. Jag går in i vecka 2 med den mentala inställningen att lyckas med progression och öka styrkan TROTS kaloriunderskott och mindre kolhydrater.
Med ett lägre intag av kolhydrater i kombination med intensiva träningspass spelar mental inställning stor roll. Visualiserar hur kroppen använder fettet för att producera kraften under seten!
/Robert
Låg i bänkpress förra veckan pressade mig rätt hårt, så plötsligt fick jag en känsla i vänster bröstmuskel som tydligt deklarerade:
”Lägg av nu eller så kommer något att gå sönder”.
Mentalt hade jag orkat ett rep till kanske tom två. Nervsystemet var med fullt ut och jag hade känslan av kraft kvar i kroppen men bröstmuskeln signalerade stopp. Jag avslutade setet nöjd med att ha lyssnat till kroppen och potentiellt undvikit en skada. Tror att det är ännu viktigare för oss ”seniorer” som tränar hårt att absolut fortsätta pressa oss under träningspassen men samtidigt vara lyhörda för när kroppen säger ifrån.
Första veckan av ”The Body Transformation Guide” är avklarad och det känns riktig bra faktiskt! Lite tröttare än vanligt men jag räknar med att bli lite piggare i takt med att kroppen blir bättre på att nyttja fett som energikälla.
Även om jag under senare tid vant kroppen med betydligt mindre mängd kolhydrater än jag åt för säg fem år sedan så ligger jag just nu väldigt lågt med intaget av just kolhydrater. En tveeggad känsla av tomhet och lite mindre tryck i musklerna samtidigt som känslan av en lösare byxlinning trots allt ger ett visst välbefinnande och ingjuter förväntan! Nu är jag på väg!
Rent styrkemässigt har det naturligtvis inte hänt så mycket varken åt det ena eller andra hållet. Jag går in i vecka 2 med den mentala inställningen att lyckas med progression och öka styrkan TROTS kaloriunderskott och mindre kolhydrater.
Med ett lägre intag av kolhydrater i kombination med intensiva träningspass spelar mental inställning stor roll. Visualiserar hur kroppen använder fettet för att producera kraften under seten!
/Robert
Vårens utmaning!
Ny utmaning och dags att åter igen plocka fram formen! Ambitionen är naturligtvis att överträffa förra årets formtopp!
Finns många upplägg och varianter på en deff. I stora drag bygger de alla på ett lagom stort kaloriunderskott för att tillsammans med rätt träning tvinga kroppen att göra sig av med kroppsfettet och inte muskelmassa för att kompensera för det lägre energiintaget. Gäller att balansera underskottet, ha tålamod och inte ha för bråttom!
På bordet ligger nu en utskriven version av Joakim Bartolls e-bok ”The Body Transformation Guide”.
Boken har några år på nacken men å andra sidan så gäller principerna i boken fortfarande och jag hyser inga tvivel om att boken därför fortfarande är fullt relevant!
Faktum är att jag köpte faktiskt boken redan 2014 – inför uppstarten av min ”Förändringens resa” som jag genomfört och tidigare bloggat om här på Fitness for Men. Då upplevde jag boken som lite väl avancerad för min del, kanske lite väl ”seriös” och som min livssituation såg ut då kanske inte realistiskt att kunna applicera på min vardag. Vet inte om det var rätt eller fel då men nu har jag bläddrat igenom den igen och ser kanske innehållet utifrån ett annat perspektiv. Två år senare tror jag mig vara redo!
Häng med mig på denna utmaning inför sommaren 2017!
/Robert
Ny utmaning och dags att åter igen plocka fram formen! Ambitionen är naturligtvis att överträffa förra årets formtopp!
Finns många upplägg och varianter på en deff. I stora drag bygger de alla på ett lagom stort kaloriunderskott för att tillsammans med rätt träning tvinga kroppen att göra sig av med kroppsfettet och inte muskelmassa för att kompensera för det lägre energiintaget. Gäller att balansera underskottet, ha tålamod och inte ha för bråttom!
På bordet ligger nu en utskriven version av Joakim Bartolls e-bok ”The Body Transformation Guide”.
Boken har några år på nacken men å andra sidan så gäller principerna i boken fortfarande och jag hyser inga tvivel om att boken därför fortfarande är fullt relevant!
Faktum är att jag köpte faktiskt boken redan 2014 – inför uppstarten av min ”Förändringens resa” som jag genomfört och tidigare bloggat om här på Fitness for Men. Då upplevde jag boken som lite väl avancerad för min del, kanske lite väl ”seriös” och som min livssituation såg ut då kanske inte realistiskt att kunna applicera på min vardag. Vet inte om det var rätt eller fel då men nu har jag bläddrat igenom den igen och ser kanske innehållet utifrån ett annat perspektiv. Två år senare tror jag mig vara redo!
Häng med mig på denna utmaning inför sommaren 2017!
/Robert
Inga rutor på magen!
Det är fantastiskt med barn, utifrån flera aspekter!
Om inte annat så får man ju höra sanningar någon gång då och då även om man kanske helst önskat höra något annat! ????
Min dotter Izabella, 8 år pratade här om dagen om någon Legofigur från Ninjago som tydligen hade rutor på magen. Som Hero i Gladiatorerna säger hon. Jag noterar själv att det gäller i princip majoriteten av gladiatorerna, så ingen specifik gladiator glömd! ????
– Det hade ju jag också för ett tag sedan också, sa jag och skrattade lite.
– Va, hade du?
– Ja, det vet du väl, säger jag och visar en bild från min Instagram.
– Ahhaaa, säger Izabella lite förvånat och sen lägger hon till:
– Men det har du inte nu…
Nej, tack jag vet! Ha Ha ????
Men det är helt korrekt, jag har tillåtit mig själv att lägga på mig lite mer kring magen i hopp om att samtidigt kanske lägga på mig något kilo muskler under de senaste 4-5 månaderna men nu börjar det bli dags att ändra riktning och komma tillbaka till en bättre form! Byxorna börjar bli lite väl trånga och efter min viktresa finns det inte på kartan att åter hamna där jag en gång var…
De senaste träningspassen efter en period av mycket förkylningsbesvär känns det nu som att kroppen äntligen börjat svara igen och känslan både före efter och under träningspassen känns betydligt bättre!
Inga tunga styrketräningspass den senaste veckan men väl slalomåkning tillsammans med familjen tog en hel del på kroppen ändå. Mycket frisk luft och miljöombyte kanske har hjälpt för nu känns det som att motivationen börja komma tillbaka och med den viljan att sätta upp nya träningsmål att jobba mot!
Med mars månad börjar nu resan tillbaka mot magrutorna ???? och efter dagens HIIT-pass ligger motivationen på topp inför en kommande period med hård träning och optimerad kost för maximal fettförbränning!
I de bästa världar av alla går träningen som på räls, utan några hinder längs vägen och man får uppleva en konstant utveckling i sin träning. Bättre och bättre med nya personbästa, mindre fett, mer muskelmassa, högre uthållighet osv. I verkligheten får man vackert acceptera perioder med mindre träning, lägre motivation och en känsla av att bara stå och stampa på samma ställe. Man får trösta sig med att det vänder, förr eller senare kommer man tillbaka men just där och då kan det vara extremt frustrerande.
Årets första två månader har inte gått helt enligt min ursprungliga träningsplan. Men å andra sidan så har det definitivt inte gått helt åt skogen heller. Men givet att jag inte riktigt kunnat träna och äta enligt min plan har justerat om den något och det är med förväntan som jag nu ser fram emot att utmana mig själv än en gång med målsättningen att lyckas ännu bättre!
Nu kör vi!
/Robert
Det är fantastiskt med barn, utifrån flera aspekter!
Om inte annat så får man ju höra sanningar någon gång då och då även om man kanske helst önskat höra något annat! ????
Min dotter Izabella, 8 år pratade här om dagen om någon Legofigur från Ninjago som tydligen hade rutor på magen. Som Hero i Gladiatorerna säger hon. Jag noterar själv att det gäller i princip majoriteten av gladiatorerna, så ingen specifik gladiator glömd! ????
– Det hade ju jag också för ett tag sedan också, sa jag och skrattade lite.
– Va, hade du?
– Ja, det vet du väl, säger jag och visar en bild från min Instagram.
– Ahhaaa, säger Izabella lite förvånat och sen lägger hon till:
– Men det har du inte nu…
Nej, tack jag vet! Ha Ha ????
Men det är helt korrekt, jag har tillåtit mig själv att lägga på mig lite mer kring magen i hopp om att samtidigt kanske lägga på mig något kilo muskler under de senaste 4-5 månaderna men nu börjar det bli dags att ändra riktning och komma tillbaka till en bättre form! Byxorna börjar bli lite väl trånga och efter min viktresa finns det inte på kartan att åter hamna där jag en gång var…
De senaste träningspassen efter en period av mycket förkylningsbesvär känns det nu som att kroppen äntligen börjat svara igen och känslan både före efter och under träningspassen känns betydligt bättre!
Inga tunga styrketräningspass den senaste veckan men väl slalomåkning tillsammans med familjen tog en hel del på kroppen ändå. Mycket frisk luft och miljöombyte kanske har hjälpt för nu känns det som att motivationen börja komma tillbaka och med den viljan att sätta upp nya träningsmål att jobba mot!
Med mars månad börjar nu resan tillbaka mot magrutorna ???? och efter dagens HIIT-pass ligger motivationen på topp inför en kommande period med hård träning och optimerad kost för maximal fettförbränning!
I de bästa världar av alla går träningen som på räls, utan några hinder längs vägen och man får uppleva en konstant utveckling i sin träning. Bättre och bättre med nya personbästa, mindre fett, mer muskelmassa, högre uthållighet osv. I verkligheten får man vackert acceptera perioder med mindre träning, lägre motivation och en känsla av att bara stå och stampa på samma ställe. Man får trösta sig med att det vänder, förr eller senare kommer man tillbaka men just där och då kan det vara extremt frustrerande.
Årets första två månader har inte gått helt enligt min ursprungliga träningsplan. Men å andra sidan så har det definitivt inte gått helt åt skogen heller. Men givet att jag inte riktigt kunnat träna och äta enligt min plan har justerat om den något och det är med förväntan som jag nu ser fram emot att utmana mig själv än en gång med målsättningen att lyckas ännu bättre!
Nu kör vi!
/Robert
Fit efter 40
Robert Åberg
I 20-års åldern tränade jag mycket och höll mig utan större ansträngning i god fysisk form. 10 år senare låg träningen i princip på hyllan och tillsammans med den även ambitionen att ta hand om min kropp. Jag åt lika mycket mat som tidigare men tränade och motionerade betydligt mindre. Det resulterade i kraftig övervikt, dåligt kondition och usla hälsovärden.
För två år sedan startade jag resan tillbaka till god fysisk form och en sund livsstil. Genom hård och målmedveten träning och en medveten kosthållning uppnådde jag mitt livs bästa form under samma år som jag fyllde 40! Träning och sundare kostvanor har inte bara gett mig formen tillbaka utan även mer energi och ork i vardagen.
Här bloggar jag om mina samlade erfarenheter kring träning från början av 90-talet och fram till idag. Jag hoppas kunna inspirera och bidra att Du som läser min blogg lyckas ännu bättre med din egen träning! Kom ihåg att det aldrig är för sent!
E-post: [email protected]