Vårt manliga kroppsideal

Hälsa 10 Mar 2015

Har du komplex för din kropp? Välkommen till klubben. Vad är det egentligen som har orsakat den här krisen i den moderna maskuliniteten – och hur kan vi övervinna den?

Denperfektemannen

Om du står framför spegeln och önskar att du hade en bättre kropp så är du inte ensam: även maskulina ikoner som de amerikanska actionfigurerna GI Joe och jedimästaren Luke Skywalker har också känt av pressen att toppa formen.

En muskulös fysik har blivit en så pass viktig del av det maskulina idealet att till och med dessa fiktiva figurer har biffat till sig för att leva upp till de kulturella förväntningarna. Ett forskarteam från Harvard Medical School har undersökt hur actionleksakers kroppsform har förändrats och kommit fram till att GI Joes bröstmått har ökat från 112,8 centimeter till 139,2 centimeter mellan 1973 och 1998, och att bicepsmåttet har ökat från 31 centimeter till monstruösa 68,1 centimeter (proportionerna är överförda till en 178 centimeter lång man). Actionfiguren baserad på Luke Skywalker har också försetts med biffigare axlar och ett bredare bröst.

Pressen att bygga den perfekta kroppen finns där varje gång du ser Channing Tatum eller Daniel Craig ta av sig tröjan i en film, varje gång du råkar höra kvinnor diskutera manskroppar och varje gång du och dina kompisar tråkar varandra för ölmagar eller manboobs. Den typen av ångest var tidigare främst ett kvinnligt problem. Nu är det vår tur att få en släng av sleven.

STÖRRE OCH BÄTTRE?
Enligt enkätundersökningar publicerade i tidskriften Psychology Today har andelen män som är missnöjda med sitt utseende ökat från 15 procent 1972 till 47 procent 1997. Enligt en undersökning utförd av NBC:s TV-program Today och AOL oroar sig män i större utsträckning över sitt utseende än sin familj och sitt arbete – 53 procent gillade inte att fotograferas och 44 procent kände sig obekväma med att visa upp sig i badbyxor. Forskningsresultat som publicerats i American Journal of Psychology visar att europeiska och amerikanska män i genomsnitt vill lägga på sig 13 kilo i muskelmassa.

Ett intresse i att se så bra ut som möjligt brukar i normala fall trigga ett hälsosamt beteende där man försöker komma i form, äta nyttigt och bli starkare och mer vältränad, men i extrema fall kan det leda till muskeldysmorfi (en sjuklig besatthet av att bygga muskler) eller ätstörningar. Hur som helst har de flesta av oss vid något tillfälle känt oss missnöjda med hur våra kroppar ser ut.

Var kommer den här pressen ifrån? Och hur kan vi hoppas att övervinna eller bemästra den?

EN TILLBAKABLICK
Detta är egentligen inte ett nytt problem. I antikens Grekland prisades atleterna som tävlade i de olympiska spelen, männen som tränade på ”gymnasier” – vilket på den här tiden syftade på inrättningar för atletisk utveckling – och de muskulösa hjältarna från mytologin för sin fysiska överlägsenhet. ”Idag kan man lätt få uppfattningen om att det alltid har varit kvinnor som levt under pressen att uppnå fysisk perfektion, men det är faktiskt ett senare fenomen”, säger Miles Groth, professor i psykologi vid Wagner College i New York. ”Om vi blickar tillbaka på den västerländska kulturens barndom, så var det den manliga fysiken som utgjorde måttet på perfektion inom den grekiska skulpturkonsten.”

Psykologen Philippa Diedrichs, som jobbar på centret för utseendeforskning vid University of West England, säger att vi inte vet tillräckligt mycket om det här ämnet ”eftersom en negativ kroppsuppfattning historiskt sett har betraktats som ett enbart kvinnligt problem, så män har inte blivit tillfrågade till att börja med. Nu finns det forskning som visar att en betydande andel män är missnöjda med hur de ser ut.”

Roberto Olivardia, som undervisar i psykologi vid Harvard Medical School, tror att uppfattningarna kring maskulinitet har förändrats de senaste åren. ”Historiskt sett har kvinnor uppmuntrats att anpassa sig till det rådande kroppsidealen för att leva upp till vad som anses vara feminint, medan maskulinitet i stor utsträckning har definierats av ekonomisk framgång eller att vara bra på att slåss. På 1980-talet fick vi bevittna framväxten att ett nytt uttryck för maskulinitet: den vältränade och muskulösa kroppen. Detta reflekterades via filmskådespelare som Arnold Schwarzenegger och i reklamannonser för klädmärken som Calvin Klein.”

Media har haft en central betydelse i detta paradigmskifte. ”TV, filmindustrin och kändiskulturen tenderar att erbjuda snäva idealbilder av vad som anses vara attraktivt och representerar inte den breda allmänhetens åsikter”, säger Diedrichs. ”Som människor har vi en naturlig tendens att jämföra oss med andra för att ta reda på var vi står i livet. Om vi jämför oss med personer som sägs förkroppsliga ett ideal – kändisar eller idrottsmän – kommer vi nästan oundvikligen att känna oss otillräckliga.”

OBÖNHÖRLIG PRESS
När det ”metrosexuella” mansidealet dök upp på 1990-talet ökade den manliga befolkningens intresse för den egna kroppen ytterligare – samtidigt som missnöjet med vad man tilldelats i det genetiska lotteriet växte. ”Via kändisar som David Beckham ökade intresset för mode, utseende och kroppsform, och för första gången på mycket länge sågs det inte som något omanligt”, säger Helen Fawkner, som undervisar i psykologi vid Leeds Becket University i Storbritannien.

Utvecklingen av internet och sociala medier hjälpte detta fenomen att accelerera ytterligare. Den moderna mannen, som postar och kollar bilder på Instagram och dejtar via Tinder, känner en obönhörlig press att se bra ut. ”Dagens män får se ett konstant flöde av reklam och inlägg via sociala medier, där vänner delar sina framgångar på gymmet, på jobbet eller med det motsatta könet”, säger Chris Beastall, som driver groomingbloggen Ape to Gentleman. ”Vi ser bara de bästa bitarna ur varandras liv, vilket innebär att mottagarna av informationen ställer orimligt höga krav på sig själva. För tio år sedan jämförde vi oss med vänner i vår omedelbara närhet, vars fel och brister vi kunde se.” För att snacka i filmtermer: vi jämför våra borttagna scener med alla andras best of-material.

I RAMPLJUSET
Mäns kroppar objektifieras nu på samma sätt som kvinnors. En studie som publicerats i tidskriften Psychotherapy and Psychosomatics avslöjar att andelen annonser med avklädda män ökat explosionsartat från tre procent på 1950-talet till 35 procent på 1990-talet. En analys av innehållet i tidningen Playgirl visar att mellan 1976 och 2001 har utvikningskillarna i genomsnitt skalat bort fem kilo fett och gått upp tolv kilo i muskelmassa. ”Traditionellt sett har kvinnor betraktats som sexobjekt, men nu har även männen tagit plats i den sfären”, säger Groth. ”Det är ett nytt fenomen och har lett till en ökad självmedvetenhet. Män har börjat tänka: hur ser andra på mig?”

Glen Jankowski, som forskar i kroppsuppfattning vid Leeds Beckett University, tror att storföretagen bär skulden för utvecklingen av det här idealet. I det postindustriella samhället har företagen börjat rikta sig mot en ny marknad bestående av manliga konsumenter. ”Det kommersiellt konstruerade skönhetsidealet av den muskulöse, unge vite mannen med full hårväxt på huvudet, minimalt med kroppsbehåring och ett symmetriskt och fläckfritt ansikte finns överallt”, säger han. ”Företagen tjänar pengar när män skäms över sina armar, sin fetma eller sitt håravfall. Följ pengarna så hittar du källan.” Fawkner instämmer: ”Nu säljer man till män på samma sätt som man har sålt till kvinnor sedan lång tid tillbaka.”

Även mer övergripande ekonomiska och kulturella förändringar ligger till grund för fenomenet. Feminismens framväxt och utvecklingen mot jämställdhet inom ekonomin och arbetslivet har lett till att männen har fått ge upp sin ensamrätt på rollen som familjeförsörjare och chef. Detta har resulterat i att den manliga kroppen har vuxit i betydelse som den sista, oantastliga symbolen för maskulinitet. ”Det kanske är en indikation på att män känner sig mindre ur ett psykologiskt perspektiv och inte lika betydelsefulla i samhället”, säger Groth. ”Män har varit det dominerande könet under den största delen av mänsklighetens historia, så att vara stor rent fysiskt är ett sätt att förkroppsliga den dominansen. Om dagens män känner att de har fått lämna plats på arbetsmarknaden, så har de åtminstone sina muskulösa kroppar som vittnar om framgång.”

Nutritionisten James Collins säger att det inte behöver betyda att drivkraften ligger i en känsla av misslyckande, utan snarare en önskan om att lyckas. ”Mina manliga kunder i ålderskategorin 35 till 40 har ökat markant, och de allra flesta vill få tillbaka kroppen de hade i 20-årsåldern. Det rör sig om framgångsrika och högpresterande yrkesmän som har krävande jobb och använder sitt analytiska tankesätt till att skaffa den fysik de vill ha.”

ETT ÖVERTAG
Det finns uppenbara hälsofördelar med att ha en stark kropp som sammanfaller med idealet, men det vore vansinne att låtsas som om det inte också finns sociala fördelar. ”En välklädd och välvårdad man i god form har större chans att få ett jobb jämfört med en överviktig och ovårdad konkurrent med samma meriter”, säger Beastall. I italiensk studie från 2013, där forskarna analyserade jobbansökningar med medföljande fotografier, kom man fram till att 47 procent av de attraktiva, manliga sökanden kallades på intervju, medan motsvarande siffra för oattraktiva män var 23 procent. ”Attraktiva personer har det lättare på många områden i livet, så att bry sig om sitt utseende handlar inte bara om fåfänga”, säger Fawkner. ”Fördelarna är inte bara begränsade till arbetslivet – vackra människor har även lättare att skaffa vänner och hitta en partner.”

Män kan åtminstone vara tacksamma för att deras problem inte är lika allvarliga som de som kvinnor får fortsätta att brottas med. ”Kvinnor har det fortfarande ännu värre”, säger Jankowski. ”Pressen på dem är obarmhärtig och har funnits där väldigt länge. Män behöver inte oroa sig för att få mellanrummet mellan låren eller rynkorna på knäna bedömda – inte än i alla fall.”

För att inte det ska ändras måste koncept som maskulinitet och muskulatur redas ut och kanske också lösgöras från varandra. ”Maskulinitet är ett flerdimensionellt begrepp”, säger Olivardia. ”Det är inte nödvändigt att ha en positiv kroppsuppfattning för att betrakta sig själv som maskulin. Visst, att leva ett hälsosamt liv och vara nöjd med sin kropp hjälper till att bygga ett starkt självförtroende. Men man kommer inte att känna sig säker i sin maskulinitet om man känner att man måste ha en viss kroppstyp för att andra ska betrakta en som man. Det innebär bara att man riskerar att förminska sin egen maskulinitet om man misslyckas med att upprätthålla den kroppstypen.”

SUNDA MÅL
Så hur kan man som man kanalisera sin längtan efter en mer attraktiv fysik på ett positivt sätt? ”Det är viktigt att komma ihåg att om du tränar för att må bättre, så kommer en snyggare kropp att bli en bonuseffekt”, säger Sean Lerwill, omslagsmodell och PT med en examen i genetik. ”Sedan måste man också vara realistisk. Med min bakgrund inom genetik vet jag att en person med långa armar och ben alltid kommer att se smalare ut än någon med kortare armar och ben, och en kortare person kommer alltid se mer muskulös ut. Acceptera din kroppsform och arbeta utifrån just dina förutsättningar. Att skaffa en likadan kropp som Daniel Craigs på tolv veckor är inte lätt, men du kan minska i fettprocent och bygga mer muskler. Var nöjd med det du kan uppnå. Du behöver inte ta det till Daniel Craigs nivå för att få ett bättre självförtroende.”

Det är helt normalt för en fotbollsspelare på amatörnivå att titta på när Lionel Messi spelar för Barcelona, och sedan försöka kopiera hans finter i nästa korpmatch, utan att bli deprimerad över sin tekniska underlägsenhet. Och vilken kille som helst kan laga mat enligt ett recept av Gordon Ramsay, trots att han är medveten om att det förmodligen varken smakar eller ser lika bra ut som Ramsays original. På samma sätt borde det vara fullt möjligt för en man att beundra en kändis eller idrottsmans fysik, och dra lärdomar av dennes kost- och träningsschema, utan att känna pressen att bygga en exakt kopia av denna persons kropp. Via kulturellt tryck eller personlig ängslan – för att inte tala om uppfattningen att maskulinitet och muskulatur går hand i hand – har vi gjort den typen av målsättningar mycket mer problematiska än vad de behöver vara.

James Collins tror också att utbildning och kunskap spelar en viktig roll i sammanhanget. ”Många som lider av negativ kroppsuppfattning har dålig kunskap om hur kroppen lagrar fett och tar hand om maten man stoppar i sig. Förståelse för de grundläggande koncepten inom näringslära och kroppskomposition brukar skänka sinnesro.”

REALISTISKA FÖRVÄNTNINGAR
För tips kring hur du skaffar en positiv kroppsuppfattning är det dags att återvända till antikens Grekland. Där tränade de unga männen inte av estetiska skäl, utan att för att prestera bättre inom sina respektive idrotter. Detta är en approach som kan hjälpa dig här och nu. ”Genom att sätta upp prestationsbaserade mål kan din träning bli roligare och mer givande, jämfört med om du bara har en snyggare kropp i tankarna”, säger Lerwill.

Diedrichs menar även hon att en liknande filosofi kan vara en lösning. ”Det är bättre att fokusera på träningens hälsomässiga och funktionella effekter om du vill hålla igång en träningsrutin. Det är också viktigt att fokusera på allt positivt som din kropp klarar av. Kroppen är inte bara något som andra ska titta på. Om du är vältränad och frisk kommer du att ha energi nog att orka göra allt du vill.”

I det antika Greklands gymnasier ägnade man sig åt fysisk träning, men man studerade också litteratur och filosofi. Vi menar inte att du ska läsa Platon mellan seten när du kör knäböj, men att balansera ditt fysiska välbefinnande med andra källor till lycka och stolthet kommer att få dig att må ännu bättre. ”Självförtroende ska bygga på flera olika saker, som intelligens, relationer, känsla för humor och våra bidrag till samhället i stort”, säger Olivardia.

Viktigt att komma ihåg nästa gång du går till gymmet är att dina nojor är desamma som alla andras. ”En vändpunkt för många män är när de får höra någon annan säga att han lider av liknande komplex”, säger Jankowski. ”Det kan kännas lugnande. Massvis med män upplever samma problem och du är inte ensam.” Kom ihåg det nästa gång det verkar som om alla män i hela världen har den perfekta kroppen utom du.

4 kommentarer

Andreas Jungerby 27 Apr 2016

Hej! Finns det referenser till den italienska studien om att män med starka kroppar hade större chans att få jobb än de som var överviktiga?

Svara
rochellah 16 Mar

Hej!”VÅRT MANLIGA KROPPSIDEAL HÄLSA 10 MAR 2015″ beskriver ni att missnöjdheten ökat från 15 till 47%, finns det referens till det?

Svara

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.