Våghalsen

Kändisträning 9 Jun 2013

nitro_1

Motocrosslegenden, stuntmannen och NASCAR-föraren Travis Pastrana från USA är faktiskt inte helt orädd, trots alla faror han utsätter sig för – han är bara välorganiserad.

Att planera stunttricks kan ta flera år, men när det inte längre finns någon återvändo och du känner att något skulle kunna gå fel, så är allt redan så pass långt gånget att rädslan inte längre är en faktor. Allt du kan göra är att se till att du utför det så säkert som möjligt. Det är en uppgift som vilken som helst. Det spelar ingen roll hur dåligt det går i början – du måste se till att det slutar på bästa möjliga sätt.

Freestyle-motocross handlar inte bara om att köra snabbt. Planering och eventuella felscenarion upptar mycket av ens tid. Om du inte planerar noggrant och något går fel till följd av det, så kan du skada dig allvarligt och bli borta länge.
Jag har skadat mig allvarligt och haft otrolig tur. När jag var 15 släppte ryggraden från bäckenbenet. Ryggraden praktiskt taget splittrade bäckenet och stack ut genom rumpan. Förutom mig har bara två personer – vad man känner till – drabbats av denna skada, och dessa två blev förlamade.

Personer som är helt orädda kommer inte att överleva tillräckligt länge för att bli bra på sina sporter. Man måste veta vad rädslan är värd. Vissa personer råkar ut för bilolyckor och vill aldrig mer köra bil. Andra säger att det är värt risken det innebär att köra bil för att kunna ta sig dit man vill. Riskerna är visserligen större för mig, men jag tycker att det är värt det. Jag kan inte föreställa mig att jag en dag skulle börja jobba på kontor för att jag är för rädd för att göra något extremt.

Om jag inte har åkt på ett tag så gör det ont i hela kroppen när jag väl gör det. Jag får benhinneinflammation och det känns som om magmusklerna har slitits isär. Innan jag åker på turné, så klättrar jag allra högst upp på min klättervägg och dyker ner i en skumgummigrop. Jag ger praktisk taget mig själv pisksnärtsskador och ryggradskompression. Det låter helt idiotiskt, men efter ett par veckor har jag gått från ömtålig till väldigt stryktålig.

Du måste vara väldigt explosiv för att lyckas med en backflip, eftersom du drar runt en motorcykel på 100 kilo samtidigt som kroppen går i motsatt riktning, och när du gör en superman seat grab drar du hela din kroppsvikt tillbaka till motorcykeln. Därför är det viktigt med coreträning, eftersom den förbättrar balansen, och jag kör också mycket klättring.

Freestyle är kul, men för att kunna tävla i motocross måste du vara rejält vältränad. Jag har kvar min PT sedan motocross-
tiden, bara för att hålla mig i form. Till och med de förare som inte ser särskilt vältränade ut är väldigt uthålliga. Jag åt alltid pasta med tonfisk och lite grönsaksragu på kvällen innan en stor tävling. På så vis fick jag i mig protein och kolhydrater utan att bli för mätt. På morgonen mådde jag bra och kände mig full av energi.

Redan som fyraåring ville jag tävla i motocross, och sedan ägnade jag varje vaken minut åt att uppnå min dröm tills jag som 14-åring började tävla. Sedan började jag med freestyle och blev mer och mer intresserad av det. Jag har alltid drömt om att få representera USA under Motocross of Nations, och vid 16 års ålder blev jag uttagen och vi vann tävlingen.

Om du ägnar hela livet åt att uppfylla en dröm, så kommer du till slut att bli riktigt bra på det du gör. Jag hade tur som hade en familj som lät mig göra det jag älskade när jag växte upp. Mina farbröder bidrog med bensinpengar och motorcykeldelar bara för att jag skulle få åka. Jag kanske inte vann alla motocrosstävlingar jag skulle kunna ha vunnit på grund av skador jag ådragit mig från gokart, bilracing och annat – men jag skulle inte vilja ändra på något.

Att bli en duktig NASCAR-förare är en utmaning. Jag har alltid kört på grus och aldrig varit lika bra på asfalt. Det ska verkligen bli spännande. Men jag är ingen Formel 1-förare – jag gillar friheten att kunna ta ut svängarna. Jag är bättre i riktigt svåra situationer, medan Formel 1-killarna är som maskiner. Ärligt talat så strävar jag inte efter att bli så perfekt.

”Innan jag åker på turné klättrar jag högst upp på min klättervägg och dyker rakt ner i en skumgummigrop”
”Innan jag åker på turné klättrar jag högst upp på min klättervägg och dyker rakt ner i en skumgummigrop”

Skriv en kommentar

Kommentarer måste godkännas innan publicering. Din e-postadress visas aldrig. Fält markerade med * är obligatoriska.